Övning 10: nutid

Översätt till persiska!

1- Jag vill prata med dig. {harf zadan /zad, bezan/ (att prata), baa (med)}
2- Han kan inte se oss.
3- Du sa till mig att komma hit.
4- Ska jag visa henne bilden? {neshun daadan /daad, bede/ (att visa)}
5- Min syster tog upp boken för att läsa den.
6- De lät oss inte sitta. {gozaashtan /gozaasht, bezaar/ (att låta), neshastan /neshast, beshin/ (att sitta)}
7- Kom, vi går!
8- Ingen har rätt att köra ut oss. {hagh daashtan (att ha rätt), birun kardan (att köra ut)}
9- Min fru väntade på att jag skulle komma. {montazer budan /bud, baash/ (att vänta)}
10- Vad ska ni säga?

Lektion 10: nutid

Rent allmänt  kallas nutid "mozaare' " (presens)  på persiska. Det finns två typer: "mozaare'e ekhbaari" (indikativ presens) och "mozaare'e eltezaami" (potential presens). Den första typen har vi redan behandlat, dvs tex miram, mikhoram, osv.
Indikativ presens talar om händelser som verkligen sker och lämnar definitivt besked. Potential presens talar om möjligheten att det kan/bör hända.
Man bildar potential presens genom att lägga till ändelser till imperativ:

didan /did, bebin/ (att se)
bebin (se!)
bebinam
bebini
bebine [bebinad]
bebinim
bebinin [bebinid]
bebinan [bebinand]

Potential presens kommer vanligtvis tillsammans med ett annat verb:
mikhaam beram (jag vill gå)
mituni biyaay (du kan komma)
khaastan behet began (de ville säga till dig)

I vissa fall kan det även översättas till  "ska":
behesh begu biyaad! (säg till honom att han ska komma)

Hörförståelse 2

Lyssna och försök att översätta till svenska!


dozd - ghessehaaye man o baabaam

Hörförståelse 1

Lyssna och försök att översätta till svenska!


yek djaaye khaali - ghessehaaye man o baabaam

Övning 9: "e", del 1

Försök att fylla i luckorna!

1- ...chetore? (Hur är det med henne?)
2-  hanuz ...mibini? (Har du fortfarande mardrömmar?)
3- ...hamide. (Min bror heter Hamid.)
4- shaagerd be...raft. (Eleven gick in i första rummet.)
5- didi ... chetori behet negaah mikard? (Såg du hur flickan tittade på dig?)
6- ... kodjaast? (Var bor ni?)
7- ... (Chalmersgatan) {khiyaabun (gata)}
8- mituni ... ro be man begi? (Kan du säga din väns namn till mig?)
9- ... ro didam. (Jag såg deras bild.) {aks (bild)}
10- ... (min skolväska) {kif (väska), madrese (skola)}
11- ... (diktamenhäfte) {dikte (diktamen), daftar(häfte)}
12-... (stor nolla) {sefr (nolla)}
13- ... chiye? (Vad heter du?)
14- ... (Jag heter Hassan Abbasi.)
15- ye... umad o ruye ... neshast. (En vacker fjäril kom och satte sig på min mat.) {fjäril (parvaane)}
16- ... (i rummet) {tu (i, inne)}
17- ... (under bordet) {zir (under)}
18- ... (på stolen) {ru (yta), sandali (yta)}
19- ...(framför datorn) {djelo (fram), kaampiyuter <raayaane> (dator)}
20- ye ... donbaale ye ... kard. (En svart hund jagade en vit katt.) {sag (hund), gorbe (katt)}
21- ... kheyli bozorgtar az ... bud. (Den svarta hunden var mycket större än den vita katten.)

Lektion 9: "e", del 1

Persiska språket använder sig av vokalen "e" som ändelse i många sammanhang. Jag ska försöka att gå igenom de viktigaste här:

GENETIV
Genom att lägga till ett "e" i slutet av ett nomen (substantiv) blir det tillhörande till efterkommande ordet.
ketaabe naaser (Nassers bok)
shohare to (din man)
khaahare mehrdaad (Mehrdads syster)
baraadare shomaa (er broder)
ammeye mahshid (Mahshids faster)

Observera att "ägare" kommer alltid efter "egendom"!
Genetiva former av pronomina kan bildas på samma sätt, dvs. tex.:
...e man (min...)
...e to (din...)
...e un (hans/hennes...)
...e maa (vår...)
...e shomaa (er...)
...e unaa (deras...)
Det finns även en förkortad variant:
...am (min...)
...et [...at] (din...)
...esh [...ash] (hans/hennes...)
...emun [... emaan] (vår...)
...etun [...etaan] (er...)
...eshun [...eshaan] (deras...)

Några exempel kan sprida ljus över saken:
dokhtare man, dokhtaram (min dotter)
pesare to, pesaret (din son)
pedare un, pedaresh (hans/hennes far)
amuye maa, amumun (vår farbror)
daayiye shomaa, daayitun (er morbror)
khaaleye unaa, khaalashun (deras moster)

ADJEKTIV
Adjektiv kommer nästan alltid efter substantiv. Ett "e" måste läggas till substantivet:
marde bozorg (stor man)
zane zibaa (vacker kvinna)

men:
behtarin muzik (bästa musiken)
amightarin daryaa (djupaste sjön)

BESTÄMD FORM
I skriftspråket finns det ingen speciell ändelse för att göra ett substantiv till bestämd form. I talspråket däremot använder man "e" med betoning på det för detta ändamål:
marde umad [mard aamad] (Mannen kom.)
man ye pirhan kharidam. pirhane be shalvaaram miyaad. [man yek piraahan kharidam. piraahan be shalvraam mi'aayad.] (Jag köpte en skjorta. Skjortan passar till mina byxor.)

FÖRNAMN-EFTERNAMN mm
I persiskan lägger man till "e" mellan förnamn och efternamn:
naasere hoseyni (Nasser Hosseini)
mojgaane sahbaa (Mojgan Sahba)
aarsaame shokriyaan (Arsam Shokrian)

På samma sätt säger man gatunamn:
khiyaabune pahlavi (Pahlavigatan) {khiyaabun [khiyaabaan] (gata)}
kucheye gol (Golgatan) {kuche (gata), gol (blomma)}

Övning 8: Verb, negation

Negera verb i följande meningar!
1- mikhaam beram.
2- kheyli gorosname.
3- teshnate?
4- mituni biyaay!
5- haale shomaa chetore?
6- dishab khaabe badi didam.
7- emruz sare kaar miran.
8- mikhaad faarsi yaad begire.
9- bachche daari?
10- madjburam kon!
11- aadam baayad zendegi kone.
12- esme maadaram jaale ast.
13- behet ghol midam.
14- shomaa ro kheyli dust daaram.
15- cheraa ino migi? {in (det, detta, det här), ino <in ro> [in raa]}
16- man umadam khuneh.
17- mikhaay mano bebini?
18- behemun komak kon!
19- man midunam ke un behtarin duste mane.
20- maa fardaa shomaaro mibinim.
21- behet rabt daareh.
22- maa ghazaa khordim.
23- mehri behem ye chizi goft. {ye chizi (något)}
24- otaagh ro behesh neshun bede!
25- mardom behet mikhandan.
26- toro dust daaram.
27- haamed uno dide.
28- kheyli aasheghete.
29- shomaa so'aali daarid?
30- baabaa maaro baghal kard.
31- be man begu duset daaram!
32- akbar beheshun naameh nevesht.
33- to unaaro mishnaasi?
34- haalaa behetun djavaab midam.
35- unaaro ruze pandjshanbe didam.
36- undjaa zendegi mikonin?