Lektion 13: Adjektiv, adverb

ADJEKTIV

Till skillnad från svenskan böjer man inte adjektiv i persiskan. Adjektiv beskriver ett substantiv. Man lägger till ett "e" efter substantivet och efteråt kommer adjektivet:
zane zibaa (vacker kvinna)
aasemune aabi (blå himmel)
djangale anbuh (tjock skog)

Komparativt adjektiv i persiskan bildar man genom att lägga till ett "tar" i slutet av det:
zibaa -> zibaatar (vackrare)
aabi -> aabitar (blåare)
anbuh-> anbuhtar (tjockare)

Superlativt adjektiv kan man bilda med ett "tarin" i slutet:

zibaa -> zibaatarin (vackrast)

aabi -> aabitarin (blåast)

anbuh-> anbuhtarin (tjockast)

Detta adjektiv är ett undantag när det gäller ordföljd, dvs. adjektivet kommer före substantivet precis som i svenskan:

zibaatarin zan (den vackraste kvinnan)

aabitarin aasemun (den blåaste himlen)

anbuhtarin djangal (den tjockaste skogen)

ADVERB

Adverb i persiskan kan vara beskrivande till verb, adjektiv eller ett annat adverb:

naahid tond umad. (Nahid kom snabbt.)

marde kheyli djazzaabi ro tuye khiyaabun didam. (Jag såg en mycket attraktiv man på gatan.) 

khaanume besyaar ghashang aavaaz mikhune. (Kvinnan/Damen sjunger mycket vackert.)

De flesta adjektiv kan även användas som adverb.
bachcheye khub (bra barn)
mojgan khub ghazaa dorost mikone. (Mojgan lagar mat bra {...är bra på matlagning}.)

I vissa fall kan man bilda adverb av ett adjektiv på följande sätt:
adjib (konsig) -> be tarze/shekle adjibi (konstigt, på ett konstigt sätt)

tarz (sätt)
shekl (form)

Lektion 12: Perfekt och Pluskvamperfekt

PERFEKT
Vi börjar med att beskriva hur man bildar perfekt i skriftspråket och sedan glömmer vi det, eftersom det inte alls på samma sätt används i talspråket :) Man utgår ifrån dåtidsroten (ni kommer väl ihåg att dåtidsroten var den "enkla" dåtiden (preteritum) i tredje personen t.ex. raftan -> raft, khordan-> khord, osv). Man lägger till ett "e" till dåtisroten och sedan böjningsändelserna. I talspråket används tyvärr den "enkla" dåtiden som perfekt fast med en annan betoning, dvs med betoning på den sista stavelsen. Bara den tredje personen skiljer sig:
raftan -> raft -> rafte
raftam [rafte'am] (jag har gått)
rafti [rafte'i] (du har gått)
rafte [refte ast] (hen har gått)
raftim [rafte'im] (vi har gått)
raftin [rafte'id] (ni har gått)
raftan [rafte'and] (de har gått)

Negation: naraftam, narafte, osv.

PLUSKVAMPERFEKT
I fallet pluskvamperfekt gör man det också på samma sätt, dvs man utgår från dåtidsroten plus ett "e" och sedan lägger man till böjningen av verbet budan (att vara) i dåtiden:
raftan -> raft -> rafte
rafte budam (jag hade gått)
rafte budi (du hade gått)
rafte bud (hen hade gått)
rafte budim (vi hade gått)
rafte budin [rafte budid] (ni hade gått)
rafte budan [rafte budand] (de hade gått)

Negation: narafte budam, narafte bud, osv.

Några exempel kanske:
ghazaa khordi? (Åt du? / Har du ätit?)
vaghti man umadam khune shomaa ghazaa khorde budin. (När jag kom hem hade ni redan ätit.)
taa haalaa lebaase banafsh napushidam. (Jag har aldrig tagit/haft något lila plagg på mig.)
taa residin be istgaahe, otobus harkat karde bud. (Innan ni kom till hållplatsen hade bussen redan avgått.)

Övning 12: Perfekt och Pluskvamperfekt

A. Hitta alla pluskvamperfekter i följande text!

shab bud. man o baabaam khaabide budim. sedaaye paayi shenidim o az khaab paridim. dar baaz shod. dozdi paaberehne aaheste tuye otaaghe maa umad. ye hafttir ham dastesh bud. baabaam hafttire asbaabbaaziye mano bardaasht taa dozdaro betarsune. dozd o baabaam moddati baa haftiraashun be tarafe ham tirandaazi kardan, vali hafttire har doye unaa asbaabbaazi bud. man poshte takhtekhaab ghaayem shode budam. zire takhtekhaab ye punez peydaa kardam. uno bordam o andaakhtam sare raahe dozd. dozde taa umad donbaale baabaam bedo’e punez be paash foru raft. faryaadesh boland shod o az dard oftaad zamin. unvaght man o baabaam dast o paaye dozdaro baa tanaab bastim taa sobh uno bebarim o tahvile polis bedim. taa un baashe dige donbaale dozdi nare!

B. Gör om alla preteritumer (imperfekter) i texten ovan till perfekt!

Hörförståelse 4

Berätta kortfattat vad som har hänt i berättelsen!


baabaye khube man - ghessehaaye man o baabaam

Övning 11: Substantiv

Hitta substantiv i följande text och ange dess bestämd form, obestämd form och plural!

ammam umade bud pishe maa. un ruz ghazaaye khoshmazeyi pokhte bud. zohr bud o naahaar haazer bud. ammam o baabaam montazere man budan taa naahaar bokhorim. djaaye man khaali bud. ammam baabaam ro donbaale man ferestaad. man daashtam ketaab mikhundam ke baabaam umad o goft: cheraa nemiyaay naahaar bokhori? fori ketaab ro hamundjaa gozaashtam o raftam taa naahaar bokhoram. montazere baabaam budim. haalaa djaaye un khaali bud. har chi neshastim baabaam nayumad. in baar ammam mano donbaale baabaam ferestaad. raftam o didam ke baabaam naahaar ro faraamush karde. hamuntor mesle man ruye zamin khaabide bud o daasht ketaabe mano mikhund!

Lektion 11: Substantiv

BESTÄMD och OBESTÄMD
Substantiv saknar genus i persiska. Obestämd form ser ut så här:
ye ketaab [yek ketaab]  (en bok)
ye ketaabe [yek ketaabi, ketaabi] (en bok)

Dvs ett "ye" framför med eller utan ett "e" i slutet. Bestämd form (i talspråk) får följande form:
ketaabe [ketaab] (boken)

Lägg märke till att ett substantiv utan någonting framför eller någon ändelse är bestämd form i skriftspråket!

Vi kollar på några exempel i riktiga meningar:

ye marde daasht miyumad be tarafe maa  [mardi be tarafe maa miyaamad.] (En man höll på att komma mot oss.)
marde kheyli asabaani bud. [mard kheyli asabaani bud]. (Mannen var mycket arg.)

raftam o az maghaaze ye daftar kharidam. [raftam va daftari az maghaaze kharidam] (Jag gick och köpte ett häfte i affär.)
daftare kuchik bud. [daftar kuchak bud] (Häftet var litet.)

PLURAL
I skriftspråket finns det två ändelser som används för att omvandla singularis till pluralis: "haa", "aan"
I talspråket kan man genomgående använda "aa" eller ibland "haa":
mard -> mardaa (män)
zan -> zanaa (kvinnor)
gol -> golaa (blommor)
derakht -> derakhtaa (träd)

Om ordet slutar på en vokal blir det svårt att använda "aa" för att bilda plural, därför känns det naturligare att använda "haa":
naame -> naamehaa (brev)
paa -> paahaa (fötter, ben)
mu -> muhaa (hår)
baazi -> baaziyaa, baazihaa (lekar, spel)

Hörförståelse 3

Berätta kortfattat vad som har hänt i berättelsen!


behtarin forsat - ghessehaaye man o baabaam