Lektion 12: Perfekt och Pluskvamperfekt

PERFEKT
Vi börjar med att beskriva hur man bildar perfekt i skriftspråket och sedan glömmer vi det, eftersom det inte alls på samma sätt används i talspråket :) Man utgår ifrån dåtidsroten (ni kommer väl ihåg att dåtidsroten var den "enkla" dåtiden (preteritum) i tredje personen t.ex. raftan -> raft, khordan-> khord, osv). Man lägger till ett "e" till dåtisroten och sedan böjningsändelserna. I talspråket används tyvärr den "enkla" dåtiden som perfekt fast med en annan betoning, dvs med betoning på den sista stavelsen. Bara den tredje personen skiljer sig:
raftan -> raft -> rafte
raftam [rafte'am] (jag har gått)
rafti [rafte'i] (du har gått)
rafte [refte ast] (hen har gått)
raftim [rafte'im] (vi har gått)
raftin [rafte'id] (ni har gått)
raftan [rafte'and] (de har gått)

Negation: naraftam, narafte, osv.

PLUSKVAMPERFEKT
I fallet pluskvamperfekt gör man det också på samma sätt, dvs man utgår från dåtidsroten plus ett "e" och sedan lägger man till böjningen av verbet budan (att vara) i dåtiden:
raftan -> raft -> rafte
rafte budam (jag hade gått)
rafte budi (du hade gått)
rafte bud (hen hade gått)
rafte budim (vi hade gått)
rafte budin [rafte budid] (ni hade gått)
rafte budan [rafte budand] (de hade gått)

Negation: narafte budam, narafte bud, osv.

Några exempel kanske:
ghazaa khordi? (Åt du? / Har du ätit?)
vaghti man umadam khune shomaa ghazaa khorde budin. (När jag kom hem hade ni redan ätit.)
taa haalaa lebaase banafsh napushidam. (Jag har aldrig tagit/haft något lila plagg på mig.)
taa residin be istgaahe, otobus harkat karde bud. (Innan ni kom till hållplatsen hade bussen redan avgått.)

Övning 12: Perfekt och Pluskvamperfekt

A. Hitta alla pluskvamperfekter i följande text!

shab bud. man o baabaam khaabide budim. sedaaye paayi shenidim o az khaab paridim. dar baaz shod. dozdi paaberehne aaheste tuye otaaghe maa umad. ye hafttir ham dastesh bud. baabaam hafttire asbaabbaaziye mano bardaasht taa dozdaro betarsune. dozd o baabaam moddati baa haftiraashun be tarafe ham tirandaazi kardan, vali hafttire har doye unaa asbaabbaazi bud. man poshte takhtekhaab ghaayem shode budam. zire takhtekhaab ye punez peydaa kardam. uno bordam o andaakhtam sare raahe dozd. dozde taa umad donbaale baabaam bedo’e punez be paash foru raft. faryaadesh boland shod o az dard oftaad zamin. unvaght man o baabaam dast o paaye dozdaro baa tanaab bastim taa sobh uno bebarim o tahvile polis bedim. taa un baashe dige donbaale dozdi nare!

B. Gör om alla preteritumer (imperfekter) i texten ovan till perfekt!

Hörförståelse 4

Berätta kortfattat vad som har hänt i berättelsen!


baabaye khube man - ghessehaaye man o baabaam

Övning 11: Substantiv

Hitta substantiv i följande text och ange dess bestämd form, obestämd form och plural!

ammam umade bud pishe maa. un ruz ghazaaye khoshmazeyi pokhte bud. zohr bud o naahaar haazer bud. ammam o baabaam montazere man budan taa naahaar bokhorim. djaaye man khaali bud. ammam baabaam ro donbaale man ferestaad. man daashtam ketaab mikhundam ke baabaam umad o goft: cheraa nemiyaay naahaar bokhori? fori ketaab ro hamundjaa gozaashtam o raftam taa naahaar bokhoram. montazere baabaam budim. haalaa djaaye un khaali bud. har chi neshastim baabaam nayumad. in baar ammam mano donbaale baabaam ferestaad. raftam o didam ke baabaam naahaar ro faraamush karde. hamuntor mesle man ruye zamin khaabide bud o daasht ketaabe mano mikhund!

Lektion 11: Substantiv

BESTÄMD och OBESTÄMD
Substantiv saknar genus i persiska. Obestämd form ser ut så här:
ye ketaab [yek ketaab]  (en bok)
ye ketaabe [yek ketaabi, ketaabi] (en bok)

Dvs ett "ye" framför med eller utan ett "e" i slutet. Bestämd form (i talspråk) får följande form:
ketaabe [ketaab] (boken)

Lägg märke till att ett substantiv utan någonting framför eller någon ändelse är bestämd form i skriftspråket!

Vi kollar på några exempel i riktiga meningar:

ye marde daasht miyumad be tarafe maa  [mardi be tarafe maa miyaamad.] (En man höll på att komma mot oss.)
marde kheyli asabaani bud. [mard kheyli asabaani bud]. (Mannen var mycket arg.)

raftam o az maghaaze ye daftar kharidam. [raftam va daftari az maghaaze kharidam] (Jag gick och köpte ett häfte i affär.)
daftare kuchik bud. [daftar kuchak bud] (Häftet var litet.)

PLURAL
I skriftspråket finns det två ändelser som används för att omvandla singularis till pluralis: "haa", "aan"
I talspråket kan man genomgående använda "aa" eller ibland "haa":
mard -> mardaa (män)
zan -> zanaa (kvinnor)
gol -> golaa (blommor)
derakht -> derakhtaa (träd)

Om ordet slutar på en vokal blir det svårt att använda "aa" för att bilda plural, därför känns det naturligare att använda "haa":
naame -> naamehaa (brev)
paa -> paahaa (fötter, ben)
mu -> muhaa (hår)
baazi -> baaziyaa, baazihaa (lekar, spel)

Hörförståelse 3

Berätta kortfattat vad som har hänt i berättelsen!


behtarin forsat - ghessehaaye man o baabaam

Övning 10: nutid

Översätt till persiska!

1- Jag vill prata med dig. {harf zadan /zad, bezan/ (att prata), baa (med)}
2- Han kan inte se oss.
3- Du sa till mig att komma hit.
4- Ska jag visa henne bilden? {neshun daadan /daad, bede/ (att visa)}
5- Min syster tog upp boken för att läsa den.
6- De lät oss inte sitta. {gozaashtan /gozaasht, bezaar/ (att låta), neshastan /neshast, beshin/ (att sitta)}
7- Kom, vi går!
8- Ingen har rätt att köra ut oss. {hagh daashtan (att ha rätt), birun kardan (att köra ut)}
9- Min fru väntade på att jag skulle komma. {montazer budan /bud, baash/ (att vänta)}
10- Vad ska ni säga?

Lektion 10: nutid

Rent allmänt  kallas nutid "mozaare' " (presens)  på persiska. Det finns två typer: "mozaare'e ekhbaari" (indikativ presens) och "mozaare'e eltezaami" (potential presens). Den första typen har vi redan behandlat, dvs tex miram, mikhoram, osv.
Indikativ presens talar om händelser som verkligen sker och lämnar definitivt besked. Potential presens talar om möjligheten att det kan/bör hända.
Man bildar potential presens genom att lägga till ändelser till imperativ:

didan /did, bebin/ (att se)
bebin (se!)
bebinam
bebini
bebine [bebinad]
bebinim
bebinin [bebinid]
bebinan [bebinand]

Potential presens kommer vanligtvis tillsammans med ett annat verb:
mikhaam beram (jag vill gå)
mituni biyaay (du kan komma)
khaastan behet began (de ville säga till dig)

I vissa fall kan det även översättas till  "ska":
behesh begu biyaad! (säg till honom att han ska komma)