Hörförståelse 7

Berätta kortfattat vad som har hänt i berättelsen!


aalbaaluhaaye khoshmaze - ghessehaaye man o baabaam

Övning 21: Sommar

Läs lektion 21 och försök komma på flera ord och fraser som kan relateras till sommar!

Lektion 21: Sommar

Sommaren närmar sig, eller vi tror i alla fall att den gör :) Ett trevligt tema att bekanta sig med. Vissa ord har vi kanske berört tidigare, men det skadar aldrig att repetera, eller hur? ;)

taabestun (sommar)
garm (varm)
garmaa (värme)
aaftaab (sol)
khorshid (sol)
daryaa (hav)
saahel (strand)
shen (sand)
saahele sheni (sandstrand)
aaftaab gereftan (sola)
shenaa kardan (simma)
aabtani kardan (doppa sig, ta sig ett dop)
ghaayegh (båt)
savaar shodan (stiga in, kliva in)
ghaateghsavaari
asbsavaari (hästridning)
saaye (skugga)
saayebun [saayebaan] (parasoll)
ta'tilaat (semester; helg)
morakhasi (ledighet, semester)
morakhasi gereftan (ta ledigt)

kabaab (grill, grillning)
kabaab kardan (grilla)
manghal (grill, anordning för grillning)
zoghaal (kål)
sikh (spett)
kabaabe kubide (köttfärsgrillspett)
kabaabe barg (nötköttgrillspett)
djudjekabaab (kycklinggrillspett)
baadbezan (solfjäder)
baad (vind)
baad zadan (fläkta)
baarun [baaraan] (regn)
baarun umadan [baaraan aamadan] (regna)
abr (moln)

docharkhe (cykel)
dodharkhesavaari kardan (cykla)
piyaade (till fots)
piyaaderavi kardan (promenera)
varzesh (sport)
varzesh kardan (sporta)
varzeshe taabestuni [taabestaani] (sommarsport)
modj (våg)
modjsavaari kardan (surfa)

Hörförståelse 6

Lyssna och försök skriva ner dialogerna!


barnaameye kudak (sobhe shanbe baa shomaa)

Övning 20: Kroppsdelar 1

Försök översätta följande meningar!

1. che naaraahatiyi daarin?
2. kodjaatun dard mikone?
3. saram dard mikone.
4. delam pich mizane.
5. cheshmam taar mibine.
6. aabe dahanam ro nemitunam ghurt bedam.
7. galudard daaram.
8. oftaadam saram shekast.
9. haalam be ham mikhore.
10. saram daare gidj mire.
11. az damaagham khun umad.
12. shekamam kaar nemikone.
13. tapeshe ghalb daaram.
14. sorfe ziyaad mikonam.
15. hamash atse mikonam.

Lektion 20: Kroppsdelar 1

Ännu ett trevligt ämne skall vi ägna oss åt i dagens lektion :) Vi börjar först med de vanliga kroppsdelarna:

sar (huvud)
kalle (skalle)
mu (hår, hårstrå)
pishuni [pishaani] (panna)
abru (ögonbryn)
cheshm (ögon)
pelk (ögonlock)
moje (ögonfrans)
damaagh (näsa)
bini (näsa)
gune (kind)
rish (skägg)
sibil [sebil] (mustasch)
lab (läpp)
dahan [dahaan] (mun)
dandun [dandaan] (tand)
lase (tandkött)
zabun [zabaan] (tunga)
chune [chaane] (haka)
galu (hals)
gush (öron)

gardan (hals; nacke)

shune [shaane] (skuldra)
sine ( bröst[korg]; bröst)
pestun [pestaan] (bröst; juver)
noke pestun [noke sine] (bröstvårta)
shekam (buk, mage)
naaf (navel)

dast (hand, arm)
baazu (arm)
aarendj (armbåge)
saa'ed (underarm)
moche dast (handled, handlov)
angosht (finger)
naakhun [naakhon] (nagel)
shast (tumm)
sabbaabe (pekfinger)
angoshte kuchik [angoshte kuchak] (lillfinger)
kafe dast (handflata)

paa (ben; fot)
run [raan] (lår)
zaanu (knä)
saaghe paa (ben)
moche paa (fotled)
kafe paa (fotsula)
paashne (häl; klack)

baasan (rumpa)
aalat  (organ; penis)
aalate tanaasoliye mard (penis)
aalate tanaasoliye zan (vagina)
tanaasoli (genital, köns-)

När man lär sig ett språk skall man försöka lära sig allt, även om det verkar vara lite vulgärt :) Nu tänker jag ta upp ett antal ord som man måste vara väldigt försiktig med! Överhuvudtaget skall man inte använda dem alls ;)

dul (snopp)
kun (arsle, arsel, röv)
kir (kuk)
kos (fitta)

Övning 19: Resa

Vad betyder följande meningar och fraser?


1. hotele arzun
2. kelid lotfan!
3. behtarin hotel
4. baraaye emruz djaa rezerv kardam.
5. otaaghe yektakhte
6. aasaansor hast?
7. baank kodjaast?
8. kodjaa mishe pul tabdil (change) kard?
9. istgaahe otobus kodjaast?
10. esme in shahr chiye?
11. kodjaa mitunam maashin keraaye konam?
12. taa undjaa nazdike yaa dure?
13. mitunam piyaade beram undjaa?
14. az in raah mishe raft?
15. ruberuye paark
16. lotfan be polis zang bezanin!
17. key miresim?
18. mikhaam ye belite havaapeymaa rezerv konam.
19. daradje yek
20. daradje do
21. (pulesh) cheghadr mishe?
22. istgaahe raahaahan kodjaast?
23. lotfan pandjeraro baaz konin!
24. vaagone resturaan kodjaast?
25. maa al'aan kodjaa hastim?
26. kodjaa mikhaayn berin?
27 esme in khiyaabun chiye?
28. man raah ro behetun neshun midam.
29. vizaa ehtiyaadj daaram?
30. in chamedun maale mane.
31. vizaaye man key haazere?
32. key mitunam moraadje'e konam?
33. sefaarat emruz key mibande?
34. chand vaght indjaa mimunid?
35. hotelesh chand setaarast?

Lektion 19: Resa

Resor är ju ett trevligt tema som vi alla på ett eller annat sätt ständigt kommer i kontakt med. Idag tänkte jag att vi bekantar oss med några ord och uttryck som har med resor att göra.

mosaaferat (resa)
safar (safar)
maashin (bil)
havaapeymaa (flygplan)
keshti (båt)
ghataar (tåg)
otobus (buss)
hotel (hotell)
5 setaare (5-stjärnig)
otaaghe yektakhte (enkelrum)
otaaghe dotakhte (dubbelrum)
aasaansor (hiss)
tabdil kardan (växla)
arz (utlänsk valuta)
belit (biljett)

arzun [arzaan] (billig)
gerun [geraan] (dyr)

shahr (stad)
keshvar (land)
raah (väg)
keraaye kardan (hyra)
dur (lång)
nazdik (nära)
piyaade raftan (gå)
baa maashin raftan (åka)
samt (riktning)

daradje yek (första klass)
daradje do (andra klass)

safar khosh! (trevlig resa!)

istgaahe raahaahan (järnvägsstation)
vaagon (vagn)
kupe (kupé)
mehmaandaar (flygvärdinna)

melliyat (nationalitet)
vizaa (visum)
paasport (pass)
gozarnaame (pass)
sefaarat (ambassad)
sefaarete su'ed (svenska ambassaden)
da'vatnaame (inviteringsbrev)

chamedun [chamedaan] (resväska)

djonub (söder)
shomaal (norr)
gharb (väster)
shargh (öster)

raast (höger.
chap (vänster)

Övning 18

Lyssna på sången och försök att skriva ner texten! Vad handlar sången om?



Lite hjälp med nya ord:

talaayi (gyllene)
kandu (bikupa)
sahraa (öken)

Lektion 18: Noruz

Med tanke på våren är här som har Noruz med sig varje gång den dyker upp vore det på plats med ord och fraser i detta sammanhang:
chaahaarshanbesuri (sista tisdagskvällen innan det iranska året skiftas)
aakharin seshanbeye saal
shabe chaahaarshanbe
az ruye aatish paridan (hoppa över elden)
taraghghe (smällare)
zardiye man az to, sorkhiye to az man!
zard (gul)
sorkh (röd)
aadjil (blandade nötter)
aadjile chaahaarshanbesuri

haftsin
sofre (duk)
sofreye haftsin
sendjed
somaagh
sabze
sib
sonbol (hyacin)
sir
serke (vinäger)
aayne [aayene] (spegel)
tokhme morghe rang shode (målade ägg)

sabzipolo
maahi (fisk)

saaltahvil (övergång till det nya året)
tahvile saal (övergång till det nya året)
eydet mobaarak!
eyde shomaa mobaarak!
saale no mobaarak!

eyd (fest)
eydi
eydi daadan
did o baazdid
sizdebedar
sabze gere zadan

Övning 17: Hus, hemma

Försök att hitta verb som har samband med hus och hem, t.ex.
otaaghe khaab -> khaabidan
hammum -> shostan

dar

pandjere 

hayaat 

baalkon 

aashpazkhune 

gaaz 

shire aab

miz  

taabe

hammum 

vaan 

dush 

maaskine lebaasshuyi 

saabun 

hole 

shaampu

otaaghe khaab 

takht

parde 

otaaghe neshiman

mobl

televiziyon 

pelle 

baagh 

baaghche 

derakht

gol 

chaman 

khaak 

Lektion 17: Hus, hemma

Temat för dagens lektion är väl självförklarande, så vi ska försöka komma på allt som finns i ett hus eller hemma.

khune [khaane] (hus; hem, hemma)
saakhtemun [saakhtemaan] (byggnad)
aapaartemaan (lägenhet)
dar (dörr)
pandjere (fönster)
saghf (tak)
zamin (golv)
otaagh (rum)
otaaghe paziraayi (salong)
divaar (vägg)
hayaat (gård)
tu'aalet (toalet)
baalkon (balkong)

aashpazkhune [aashpazkhaane] (kök)
gaaz (spis)
yakhchaal (kylskåp)
frizer (frys)
maashine zarfshuyi (diskmaskin)
kaabinet (skåp)
zarfshuyi (sink)
shire aab (vattenkran)
miz (bord)
boshghaab (tallrik)
kaase (skål)
ghaashogh (sked)
changaal (gaffel)
kaard (matkniv)
chaaghu (kökskniv, kniv)
taabe (stekpanna)
maahitaabe (stekpanna)

hammum [hammaam] (badrum)
kaashi (kakel)
mozaa'ik (klinker)
vaan (badkar)
dush (dusch)
maaskine lebaasshuyi (tvättmaskin)
saabun (tvål)
hole (handduk)
shaampu (schampo)

otaaghe khaab (sovrum)
takht (säng)
takhte khaab (säng)
parde (gardin)
komod (garderob)

otaaghe neshiman (vardagsrum)
mobl (soffa)
televiziyon (TV)
farsh (matta)
ghaali (mindre matta)
mize naahaarkhori (matbord)
mize tahrir (skrivbord)

pelle (trappa)
zirzamin (källare)
zire shirvuni [zire shirvaani] (vind)
poshte bum [poshte baam] (hustak)

baagh (trädgård)
baaghche (liten trädgård)
derakht (träd)
gol (blomma)
chaman (gräsmatta)
khaak (jord)
alaf (ogräs)

Hörförståelse 5

Berätta kortfattat vad som har hänt i berättelsen!


baa zanbur mehrabun baash - ghessehaaye man o baabaam

Övning 16: Mat

Läs följande text och försök att återberätta innehållet!

ruze shanbe bud. pishe khodam goftam: khob, emruz che ghazaayi dorost konim? ghazaa dorost kardan kaare sakhti nist vali aadam baayad bedune chi mikhaad dorost kone. yek daf'e be fekram resid ke kheyli vaghte khoreshte baamiye nakhordim. tuye komod ro negaah kardam didam konserve baamiye daarim, gusht ham daarim, pas shoru' mikonam:
- piyaaz ro pust kandam o khurd kardam
- sir ro ham pust kandam o khurd kardam
- ye ghaablame bardaashtam va gozaashtam ruye gaaz
- ye kami roghan rikhtam tuye ghaablame va piyaaz o sir ro sorkh kardam
- ye kam zarchube rikhtam tuye piyaaz o sir
- gusht ro tike tike kardam va baa piyaaz o sir sorkh kardam
- godje farangiye khurd shode va yek kami rob ezaafe kardam va hamaro baa ham sorkh kardam
- ziresh ro kam kardam va gozaashtam taa gushtaa khub bepazan
- aakharesh ham konserve baamiye ro baaz kardam o rikhtam tush
- namak, felfel o aablimu ham aakharesh behesh ezaafe kardam

bah bah khoreshe baamiye aamaade bud :)

Lektion 16: Mat

Idag tänkte jag att vi ägnar oss åt ett trevligt ämne: mat :)

sobhaane (frukost)
nun [naan] (bröd)
panir (ost)
kare (smör)
morabbaa (sylt, marmelad)
shir (mjölk)
asal (honung)
khaame (grädde)
sarshir (grädde)
tokhme morgh (ägg)
maast (yoghurt)
kaalbaas (korv)
sosis (korv) {grillkorv, osv.}
jaanbon (skinka)
shekar (socker)
ghand (bitsocker)
chaayi [chaay] (te)
ghahve (kaffe)

naahaar (lunch)
shaam (middag)
polo (kokt ris)
berendj (ris)
khoresh [khoresht] (gryta)
gusht (kött)
morgh (kycklig, höns)
gushte gaav (nötkött)
gushte gusaale (kalvkött)
gushte gusfand (fårkött, lammkött)
gushte khuk (griskött)
gushte charkhkarde (köttfärs)
kabaab (grillat kött)
aash (soppa)
sup (soppa)
saalaad (sallad)

roghan (olja)
namak (salt)
felfel (peppar)
zarchube (gurkmeja)
daarchin (kanel)
za'ferun [za'feraan] (saffran)

mive (frukt)
sib (äpple)
porteghaal (apelsin)
moz (banan)
naarengi (mandarin)
golaabi (päron)
angur (vindruvor)
aalu (plommon)
zardaalu (aprikos)
hendune [hendevaane] (vattenmelon)
kharboze (melon)
anaar (granatäpple)
andjir (fikon)
khormaalu (sharonfrukt)
gilaas (körsbär)
aalbaalu (körbär)
tutfarangi (jordgubbar)

sabzidjaat (grönsaker)
khiyaar (gurka)
godje farangi (tomat)
kaahu (sallad)
piyaaz (lök)
sir (vitlök; mätt)
limu (citron, lemon)
baademdjun [baadendjaan] (aubergine)
kadu (zucchini)
dja'fari (persilja)
shevid (dill)
reyhun [reyhaan] (basilika)
karafs (selleri)
lubiyaa (bönor)
lubiyaa sabz (gröna bönor)
ghaarch (svamp)
baamiye (okra)

nushaabe (läsk)
dugh (yoghurt blandad med vatten)
aabedjo (öl)
sharaab (vin)
sharaabe sefid (vitvin)
sharaabe ghermez (röttvin)
aabmive (fruktjuice)

rob [robbe godje farangi] (tomatpure)
aablimu (citronsaft)

Lektion 15: Engelsk "ing-form"

En mycket vanlig verbform i persiska talspråket som både används i nutid och dåtid är någonting som kallas för "malmus" (gripbar). Det motsvarar ing-formen på engelska:
I am going.
He was eating.


I svenskan kan man översätta den här formen genom att använda verbet "hålla på":
Jag håller på att gå.
Han höll på att äta.

I persiskan utgår man från den indikativa formen i nutid och den progressiva i dåtiden och lägger till böjningar av verbet "daashtan" (ha) före:
man daaram miram (Jag håller på att gå)
un daasht mikhord (Han höll på att äta)

Alltså tex:
neveshtan (skriva)
benevis (skriv!)

minevisam (jag skriver)
daaram minevisam (Jag håller på att skriva)
daari minevisi (Du håller på att skriva)
daare minevise (Hen håller på att skriva)
daarim minevisim (Vi håller på att skriva)
daarin minevisin (Ni håller på att skriva)
daaran minevisan (De håller på att skriva)

nevesht (han skrev)
minevesht (han skrev {varje dag})
daashtam mineveshtam (Jag höll på att skriva)
daashti mineveshti (Du höll på att skriva)
daasht minevesht (Han höll på att skriva)
daashtim mineveshtim (Vi höll på att skriva)
daashtin mineveshtin (Ni höll på att skriva)
daashtan mineveshtan (De höll på att skriva)

Övning 15: Engelsk "ing-form"

Hitta alla verb i nedanstående text och försök bilda "malmus"-formen! 

miyune hamsaayehaaye maa do taa khaanume fuzul budan. miyumadan kenaare pandjerehaaye otaaghe maa vaaymistaadan. moddathaa boland boland harf mizadan o gheybate hamsaayehaa ro mikardan. gaahi ham az pandjere tuye otaaghe maa sarak mikeshidan.

un ruz ham un do taa khaanume hamsaaye kenaare pandjereye otaaghe maa vaaystaade budan. baabaam ham daasht az pandjere unaaro negaah mikard taa shaayad khedjaalat bekeshan o beran. vali unaa hamuntor vaaystaade budan o az djaashun tekun nemikhordan.

delam mikhaast sarbesareshun bezaaram. fekri kardam o baa pashm o chasb vaaseye sagemun ye sibil o abru mesle sibil o abruye baabaam dorost kardam o be suratesh chasbundam. sagemuno bordam kenaare pandjereyi ke baabaam daasht az undjaa be un khaanumaa negaah mikard.

un do taa khaanum taa cheshmeshun be sage maa oftaad, khandashun gereft. boland boland mikhandidan. baabaam o sagemun ro neshun midaadan o migoftan: in do taa cheghadr be ham shabihan!

oghaatam talkh shod. sagemun ro sedaa kardam. baraash sibili mesle sibile shohare un khaanume ke chaagh bud, dorost kardam. aakhe, un bishtar fuzuli mikard o be baabaam mikhandid.

sagemun ro baaz ham bordam o tuye hamun pandjere neshundam. in baar ke un khaanumaa cheshmeshun be sage maa oftaad kheyli oghaateshun talkh shod. fahmidan ke dige undjaa djaaye unaa nist.

Lektion 14: Progressiv dåtid

PROGRESSIV DÅTID

Hittills har vi behandlat tre olika former av dåtid:
1- Imperfekt: raftam (jag gick)
2- Perfekt: raftam [rafte'am] (jag har gått)
3- Pluskvamperfekt: rafte budam (jag hade gått)

Den fjärde formen av dåtid som vi ska ta upp idag kallas för progressiv. Den formen innebär en handling som kontinuerligt hände i dåtiden. Det finns faktiskt ingen riktig motsvarighet i svenskan och det är andra satsdelar (adverb tex) som ger samma betydelse på svenska:
Jag gick till skolan. {imperfekt}
Jag gick varje dag till skolan (Jag brukade varje dag gå till skolan) {progressiv}

Man bildar progressiv dåtid i persiskan genom följande kombination:
mi + dåtidsroten + ändelse

raftan -> raft
miraftam
mirafti
miraft
miraftim
miraftin [miratfid]
miraftan [miraftand]

I princip kan man säga att man tar imperfekt och sätter ett "mi" framför:
khordam -> mikhordam
didi -> mididi
umad -> miyumad
khaabidim -> mikhaabidim
porsidin -> miporsidin
neshastan -> mineshatan

Den här verbformen påminner mycket om nutiden som vi har haft:
miram (jag går) - miraftam (jag gick/brukade gå)
Alltså är negationen på motsvarande sätt, dvs genom att lägga ett "ne" i början:
miram -> nemiram {progressiv nutid}
miraftam -> nemiraftam {progressiv dåtid}

Det finns vissa verb som har någon form av prefix (partikel) eller är sammansatta tex
bargashtan {bar + gashtan} (att återvända)
khedjaalat keshidan {khedjaalat + keshidan} (att skämmas)

Dessa verb får då följande form i progressiv dåtid:
bargashtan /bargasht, bargard/
bargashtam {imperfekt} -> barmigashtam {progressiv}
barnagashtam {imperfekt, negerat}-> barnemigashatm {progressiv, negerat}

Övning 14: Progressiv dåtid

Ange vilken dåtidsform de understrukna orden har! Ange även deras infinitiv!

miyune hamsaayehaaye maa do taa khaanume fuzul budan. miyumadan kenaare pandjerehaaye otaaghe maa vaaymistaadan. moddathaa boland boland harf mizadan o gheybate hamsaayehaa ro mikardan. gaahi ham az pandjere tuye otaaghe maa sarak mikeshidan.
un ruz ham un do taa khaanume hamsaaye kenaare pandjereye otaaghe maa vaaystaade budan. baabaam ham daasht az pandjere unaaro negaah mikard taa shaayad khedjaalat bekeshan o beran. vali unaa hamuntor vaaystaade budan o az djaashun tekun nemikhordan.
delam mikhaast sarbesareshun bezaaram. fekri kardam o baa pashm o chasb vaaseye sagemun ye sibil o abru mesle sibil o abruye baabaam dorost kardam o be suratesh chasbundam. sagemuno bordam kenaare pandjereyi ke baabaam daasht az undjaa be un khaanumaa negaah mikard.
un do taa khaanum taa cheshmeshun be sage maa oftaad, khandashun gereft. boland boland mikhandidan. baabaam o sagemun ro neshun midaadan o migoftan: in do taa cheghadr be ham shabihan!
oghaatam talkh shod. sagemun ro sedaa kardam. baraash sibili mesle sibile shohare un khaanume ke chaagh bud, dorost kardam. aakhe, un bishtar fuzuli mikard o be baabaam mikhandid.
sagemun ro baaz ham bordam o tuye hamun pandjere neshundam. in baar ke un khaanumaa cheshmeshun be sage maa oftaad kheyli oghaateshun talkh shod. fahmidan ke dige undjaa djaaye unaa nist.

Övning 13: Adjektiv, adverb

Hitta alla adjektiv och adverb i följande text!

ruzi ruzegaari tuye khuneye kuchiki zan o shohare piri baa pesareshun zendegi mikardan. esme in pesar hassan kachal bud. hassan kachal bud o yek mu tuye saresh nabud. maadaresh baraash ghesse migoft o un be ghesseye hassan kachal o dokhtare paadeshaah bishtar alaaghe' daasht. abaayi ruye dushesh miyandaakht. tasbih be dast migereft o migoft: man baayad daamaade shaah besham. maadaresh migoft: aakhe pesaram, na baabaaye servatmandi daari va na shoghl o ghiyaafeyi! kheyli shaans daashte baashi betunam ye dokhtare kachal baraat peydaa konam.   hassan migoft: maadar che harfaa mizani? shaans ke be pul daashtan o ghiyaafe nist. mage tuye ghesseye khodet hassan kachal hamsare dokhtare paadeshaah nashod? harchi maadaresh migoft zendegiye vaaghe'i baa ghesse kheyli fargh daare, hassan ghabul nemikard. maadaresh migoft: pesaram, age in harfaa be gushe paadeshaah berese tikke bozorgat gushete! ammaa hassan gushesh be in harfaa bedehkaar nabud.

Lektion 13: Adjektiv, adverb

ADJEKTIV

Till skillnad från svenskan böjer man inte adjektiv i persiskan. Adjektiv beskriver ett substantiv. Man lägger till ett "e" efter substantivet och efteråt kommer adjektivet:
zane zibaa (vacker kvinna)
aasemune aabi (blå himmel)
djangale anbuh (tjock skog)

Komparativt adjektiv i persiskan bildar man genom att lägga till ett "tar" i slutet av det:
zibaa -> zibaatar (vackrare)
aabi -> aabitar (blåare)
anbuh-> anbuhtar (tjockare)

Superlativt adjektiv kan man bilda med ett "tarin" i slutet:

zibaa -> zibaatarin (vackrast)

aabi -> aabitarin (blåast)

anbuh-> anbuhtarin (tjockast)

Detta adjektiv är ett undantag när det gäller ordföljd, dvs. adjektivet kommer före substantivet precis som i svenskan:

zibaatarin zan (den vackraste kvinnan)

aabitarin aasemun (den blåaste himlen)

anbuhtarin djangal (den tjockaste skogen)

ADVERB

Adverb i persiskan kan vara beskrivande till verb, adjektiv eller ett annat adverb:

naahid tond umad. (Nahid kom snabbt.)

marde kheyli djazzaabi ro tuye khiyaabun didam. (Jag såg en mycket attraktiv man på gatan.) 

khaanume besyaar ghashang aavaaz mikhune. (Kvinnan/Damen sjunger mycket vackert.)

De flesta adjektiv kan även användas som adverb.
bachcheye khub (bra barn)
mojgan khub ghazaa dorost mikone. (Mojgan lagar mat bra {...är bra på matlagning}.)

I vissa fall kan man bilda adverb av ett adjektiv på följande sätt:
adjib (konsig) -> be tarze/shekle adjibi (konstigt, på ett konstigt sätt)

tarz (sätt)
shekl (form)