Övning 7: Verb, imperativ och nutid, introduktion

A)  Försök att böja följande persiska infinitiver i nutid! Börja med imperativet...
1- paridan 
2- ghazaa pokhtan 
3- khandidan 
4- goftan 
5- busidan 
6- kharidan 
7- forukhtan 
8- pushidan 
9- shenidan 
10- yaad daadan (att lära) 
11- yaad gereftan (att lära sig) 
12- mordan 
13- koshtan 
14- do'idan 
15- didan 
16- negaah kardan 
17- andjaam daadan 
18- porsidan 
19- djavaab daadan 
20- zaa'idan (att föda)
21- shostan
22- boridan (att skära)
23- keshidan (att dra)
24- zadan (att slå)
25- bardaashtan (att ta) {bar+daashtan, dvs. verb med prefix!}
26- bargashtan (att komma tillbaka, att gå tillbaka) {bar+gashtan}


B) Försök att översätta till svenska!
1- baraat mimiram.
2- age az man miporsi...
3- chikaar mikonin?
4-  behem telefon bezan!
5- azam bepors kodjaa budam! {azam <az man>}
6- midune ke sigaar keshidan zarar daare? {zarar (skada)}
7- az ruye aatish bepar! {aatish [aatash] (eld)}
8- az indjaa shomaa ro mibinim.
9- daari lebaas mishuri?
10- na, daaram zarf mishuram. {zarf (disk; behållare, kärl)}
11- pedar o maadareshun kheyli zahmat mikeshan. {zahmat (besvär, möda)}
12- maa yekshanbehaa ham kaar mikonim. {ham (också)}
13- hafteye pish to ghazaa pokhti, emruz man ghazaa dorost mikonam.
14- yavaash sohbat kon, mishnave haa! {yavaash (tyst; långsam), sohbat kardan (att prata)}
15- khub gush kon, bebin chi behet migam.

Lektion 7: Verb, imperativ och nutid, introduktion

För att kunna böja ett verb på persiska i alla former och tider behöver man lära sig två varianter: infinitiv och imperativ. Utifrån infinitiv kan man härleda dåtidsformer. För att kunna böja verbet i nutid utgår man från imperativ. Imperativ börjar nästan alltid på "be" eller "bo". Om man ersätter dessa ("be" eller "bo") med ett "mi", och sedan lägger till vissa ändelser i slutet, får man verbet i nutidsformen:

khordan (att äta)
bokhor! (Ät!)
-> khor
mikhoram (Jag äter)
mikhori (Du äter)
mikhore [mikhorad] (Hen äter)
mikhorim (Vi äter)
mikhorin [mikhorid] (Ni äter)
mikhoran [mikhorand] (De äter)

saakhtan (att bygga)
besaaz! (Bygg!)
-> saaz
misaazam (Jag bygger)
misaazi (Du bygger)
misaaze [misaazad] (Hen bygger)
misaazim (Vi bygger)
misaazin [misaazid] (Ni bygger)
misaazan [misaazand] (De bygger)

Om verbet består av två ord (t.ex. prefix + verb eller ett normalt ord + verb), kommer "mi" mellan dem:

kaar kardan
kaar kon! (Jobba!)
-> kon
kaar mikonam (Jag arbetar)
kaar mikoni (Du jobbar)
kaar mikone [kaar mikonad] (Hen jobbar)

kaar mikonim (Vi jobbar)
kaar mikonin [kaar mikonid] (Ni jobbar)
kaar mikonan [kaar mikonand] (De jobbar)

Men det finns som i alla andra språk undantag också:

raftan (att gå)
boro! (Gå!)
-> ro
miram [miravam] (Jag går)
miri [miravi] (Du går)
mire [miravad] (Hen går)
mirim [miravim] (Vi går)
mirin [miravid] (Ni går)
miran [miravand] (De går)

shodan (att bli)
besho <sho> (Bli!)
-> sho
misham [mishavam] (Jag blir)
mishi [mishavi] (Du blir)
mishe [mishavad] (Hen blir)
mishim [mishavim] (Vi blir)
mishin <mishid> [mishavid] (Ni blir)
mishan [mishavand] (De blir)

umadan  [aamadan] (att komma)
biyaa! (Kom!)
-> yaa [aay]
miyaam [miaayam] (Jag kommer)
miyaay [mi'aayi] (Du kommer)
miyaad [mi'aayad] (Hen kommer)
miyaaym [mi'aayim] (Ni kommer)
miyaayn [mi'aayid] (Ni kommer)
miyaan [mi'aayand] (De kommer)

khaastan (att vilja)
bekhaa [bekhaah] (?)
-> khaa [khaah]
mikhaam [mikhaaham] (Jag vill)
mikhaay [mikhaaham] (Du vill)
mikhaad [mikhaahad] (Hen vill)
mikhaaym [mikhaahim] (Vi vill)
mikhaayn [mikhaahid] (Ni vill)
mikhaan [mikhaahand] (De vill)

Övning 6: Hälsningar, tid, mm

A) Försök att översätta till svenska!
1- man emruz khune hastam.
2- hasan o ali diruz umadan.
3- porsid saa'at chande.
4- maa goftim saa'at do o bistopandj daghigheye ba'dazzohre.
5- nazanin yaazdahome bahman be donyaa umad. {donyaa (värld)}
6- avvale farvardin che ruziye?
7- shomaa paarsaal kodjaa budid? {kodjaa (var)}
8- unaaro doshanbe didam.
9- pariruz behesh ghazaa daadim.
10- saa'at davaazdah o nime.

B) Försök att översätta till persiska!

1- Jag såg henne i morse.

2- Sålde du ditt hus för två år sedan?

3- I augusti sa de till oss att det är kallt här.

4- I förgår tog ni på er kläderna.

5- Vi köpte bil i torsdags.

6- Mamma frågade pappa igår kväll.

7- Lejonet dödade gasellen tidigt på morgonen. {tidig (zud)}

8- Vad gjorde jag förra året?

9- Lagade du mat igår?

10- De tittade på mig i en timme.

Lektion 6: Hälsningar, tid, mm

HÄLSNINGAR
salaam (hej)
chetor (hur)
haal (tillstånd)
khub (bra)
chetori? (Hur är det med dig?)
haalet chetore? (Hur är det med dig?)
haalet khube? (Allt väl?)
chetorin? (Hur är det med er?)
haaletun chetore? (Hur mår ni? Hur står det till?) {artigt}
haale shomaa chetore? (Hur mår ni?, Hur står det till?) {artigt}
haale shomaa khube? (Mår ni bra?) {artigt}

sobh (morgon)
ruz (dag)
zohr (middag)
pishazzohr (förmiddag {pish (före), az (från, av)})
ba'dazzohr (eftermiddag {ba'd (efter)})
asr (kväll)
shab (natt {kan även betyda kväll!})
kheyr (god, väl)
vaght (tid)
sobh be kheyr (God morgon!)
ruz be kheyr (God dag!)
ba'dazzohr be kheyr (God eftermiddag!)
asr be kheyr  (God afton!)
shab be kheyr (God natt!)
vaght be kheyr {kan användas runt om dygnet}
vaghtet be kheyr
vaghtetun be kheyr

khodaahaafez (Hej då!)
fe'lan (Hej så länge!)
taa ba'd (Vi ses!, Vi hörs! {till senare})
be omide didaar (Adjö!)
ghorbaanet (Hejdå, Kram {ghorbaan (offer)..."jag offrar mig för dig"})
ghorbaane shomaa

TID
saa'at (klocka, ur; timme)
daghighe (minut)
saaniye (sekund)
nim (halv)
rob [rob'] (kvart)
saa'at chande? (Vad är klockan?)
saa'at hashte. (Klockan är åtta.)
saa'at hasht o nime. (Klockan är åtta och trettio., Hon är halv nio.)
saa'at hasht o robe. (Hon är kvart över åtta.)
saa'at yek rob be nohe. (Hon är kvart i nio.)
saa'at pandj o dah daghighas. (Klockan är tio över fem.)
saa'at 25 daghighe be hafte.( Hon är 25 i sju.)
saa'at shish o 37 daghighe o 52 saaniyas. (Klockan är sex och 37 minuter och 52 sekunder.)

shanbe (lördag)
yekshanbe (söndag)
doshanbe (måndag)
seshanbe (tisdag)
chaahaarshanbe (onsdag)
pandjshanbe (torsdag)
djom'e (fredag)
hafte (vecka)
aakhare hafte (helg)
aakhar (slut; sist)
emruz (i dag)
emruz sobh (i morse)
diruz (i går)
pariruz (i förgår)
paspariruz (för 3 dagar sen)
fardaa (i morgon)
pasfardaa (i övermorgon)
pasunfardaa (om 3 dagar)
dishab (igår kväll, i natt)
parishab (i förgår på kvällen)

maah (månad)
jaanviye (januari)
fevriye (februari)
maars (mars)
aavril (april)
meh (maj; dimma)
juan (juni)
ju'iye (juli)
ut (augusti)
septaambr (september)
oktobr (oktober)
novaambr (november)
desaambr (december)

fasl (årstid)
bahaar (vår)
farvardin {förtsa iranska månaden. 21 mars -  20 april, 31 dagar}
ordibehesht {andra iranska månaden. 21 april -  21 maj, 31 dagar}
khordaad {tredje iranska månaden. 22 maj -  21 juni, 31 dagar}
taabestun [taabestaan] (sommar)
tir {fjärde iranska månaden. 22 juni -  22 juli, 31 dagar}
mordaad {femte iranska månaden. 23 juli -  22 augusti, 31 dagar}
shahrivar {sjätte iranska månaden. 23 augusti -  22 september, 31 dagar}
paayiz (höst)
mehr {sjunde iranska månaden. 23 september -  22 oktober, 30 dagar}
aabaan {åttonde iranska månaden. 23 oktober -  21 november, 30 dagar}
aazar {nionde iranska månaden. 22 november -  21 december, 30 dagar}
zemestun [zemestaan] (vinter)
dey {tionde iranska månaden. 22 december -  20 januari, 30 dagar}
bahman {elfte iranska månaden. 21 januari -  19 februari, 30 dagar}
esfand {tolfte iranska månaden. 20 februari -  20 mars, 29 dagar}

saal (år)
emsaal (i år)
paarsaal (förra året)
piraarsaal (förförra året)
saale kabise (skottår) {då är "esfand" 30 dagar!}
dahe (årtionde)
gharn (århundrade)

Övning 5: Att vara och att ha

A) Fyll i luckorna!
1. to duste man... (Du är min vän.)
2. man kheyli duset... (Jag älskar dig så mycket.)
3. shomaa baa maa chikaar...? (Vad vill ni oss?)
4. maa fardaa khune... (Vi är hemma imorgon.)
5. diruz khune...? (Var de hemma igår?)
6. hafteye pish kelaase faarsi... (Förra veckan hade vi persiska lektion.)
7. un yek ruh... ke raft. (Hon var en själ som gick {bort}.)
8. un ki...? (Vem är han?)
9. maa ki...? (Vem är vi?)
10. kodjaa...(Var är ni?)
11. hich miduni man ki...? (Vet du överhuvudtaget vem jag är?)
12. in ghalam maale man...(Den här pennan är min.)
13. unaa djavaabe khubi baraaye in so'aal....(De har ett bra svar på denna fråga.)
14. che ehsaasi...agar djaaye man...? (Hur skulle det kännas för dig om du vore i mitt ställe?)
15. baahaat ye kaari... (Jag ville dig nåt. {Jag hade ett ärende att ta upp med dig.})
16. maa hame shaahed... (Vi var alla vittne.)
17. vaghti 21 saale... (När jag var 21.)
18. ... khafe misham. (Jag håller på att drunkna. {kvävas})
19. khob, ... ye chizi migofti! (Nåväl {Då så}, du skulle säga något!)
20. kaash indjaa... o mididin! (Om ni bara vore här och såg {det}!)

B) Skriv tio meningar på persiska som innehåller böjningar av verben "att vara" och "att ha"! (Skriv som kommentar till detta inlägg!)

Lektion 5: Att vara och att ha

BUDAN (ATT VARA)
Det vanligaste sättet att böja "budan" i nutiden är att använda de följande ändelserna:
...am (jag är)
...i (du är)
...e (hen är) {...s [...st], om ordet slutar på "a", "aa"eller möjligtvis på "e"}
...im (vi är)
...in [...id] (ni är)
...an [...and] (de är)

Exempel:
<man> bozorgam (Jag är stor.)
<to> kuchiki (Du är liten.)
<un> khoshgele (Hen är vacker.)
         kodjaas? (Var är hen/det?)
<maa> ziyaadim (Vi är många.)
<shomaa> saalemin (Ni är friska.)
<unaa> marizan (De är sjuka.)

Som tidigare nämnt är personliga pronomina ("man", "to", osv) inte nödvändiga och kan bara ha betonande effekt.
Ett annat sätt att böja det här verbet är genom att använda "hastan" som egentligen betyder att existera. Den här formen har också en mer betonande effekt, men den ligger samtidigt språkligt sätt på en högre nivå:
hastam (jag är)
hasti (du är)
hast [ast] (hen är)
hastim (vi är)
hastin [hastid] (ni är)
hastan [hastand] (de är)

Exempel:

<man> bozorg hastam (Jag är stor.)

<to> kuchik hasti (Du är liten.)

<un> khoshgel hast (Hen är vacker.)

<maa> ziyaad hastim (Vi är många.)

<shomaa> saalem hastin (Ni är friska.)

<unaa> mariz hastan (De är sjuka.)

Dåtiden för "budan" böjs precis på samma sätt som nämndes i tidigare lektioner, dvs:

budam (jag var)

budi (du var)

bud (hen var)

budim (vi var)

budin [budid] (ni var)

budan [budand] (de var)

DAASHTAN (ATT HA)

daaram (jag har)

daari (du har)

daare (hen har)

daarim (vi har)

daarin [daarid] (ni har)

daaran [daarand] (de har)

Exempel:

<man> dars daaram (Jag har läxor.)

<to> pul daari (Du har pengar.)

<un> ye pesar daare (Hen har en son.)

<maa> khune daarim (Vi har ett hus.)

<shomaa> adjale daarin (Ni har bråttom.)

<unaa> dard daaran (De har ont.)

Dåtiden för "daashtan" böjs också precis på samma sätt som nämndes i tidigare lektioner, dvs:

daashtam (jag hade)

daashti (du hade)

daasht (hen hade)

daashtim (vi hade)

daashtin [daashtid] (ni hade)

daashtan [daashtand] (de hade)