Lektion 5: Att vara och att ha

BUDAN (ATT VARA)
Det vanligaste sättet att böja "budan" i nutiden är att använda de följande ändelserna:
...am (jag är)
...i (du är)
...e (hen är) {...s [...st], om ordet slutar på "a", "aa"eller möjligtvis på "e"}
...im (vi är)
...in [...id] (ni är)
...an [...and] (de är)

Exempel:
<man> bozorgam (Jag är stor.)
<to> kuchiki (Du är liten.)
<un> khoshgele (Hen är vacker.)
         kodjaas? (Var är hen/det?)
<maa> ziyaadim (Vi är många.)
<shomaa> saalemin (Ni är friska.)
<unaa> marizan (De är sjuka.)

Som tidigare nämnt är personliga pronomina ("man", "to", osv) inte nödvändiga och kan bara ha betonande effekt.
Ett annat sätt att böja det här verbet är genom att använda "hastan" som egentligen betyder att existera. Den här formen har också en mer betonande effekt, men den ligger samtidigt språkligt sätt på en högre nivå:
hastam (jag är)
hasti (du är)
hast [ast] (hen är)
hastim (vi är)
hastin [hastid] (ni är)
hastan [hastand] (de är)

Exempel:

<man> bozorg hastam (Jag är stor.)

<to> kuchik hasti (Du är liten.)

<un> khoshgel hast (Hen är vacker.)

<maa> ziyaad hastim (Vi är många.)

<shomaa> saalem hastin (Ni är friska.)

<unaa> mariz hastan (De är sjuka.)

Dåtiden för "budan" böjs precis på samma sätt som nämndes i tidigare lektioner, dvs:

budam (jag var)

budi (du var)

bud (hen var)

budim (vi var)

budin [budid] (ni var)

budan [budand] (de var)

DAASHTAN (ATT HA)

daaram (jag har)

daari (du har)

daare (hen har)

daarim (vi har)

daarin [daarid] (ni har)

daaran [daarand] (de har)

Exempel:

<man> dars daaram (Jag har läxor.)

<to> pul daari (Du har pengar.)

<un> ye pesar daare (Hen har en son.)

<maa> khune daarim (Vi har ett hus.)

<shomaa> adjale daarin (Ni har bråttom.)

<unaa> dard daaran (De har ont.)

Dåtiden för "daashtan" böjs också precis på samma sätt som nämndes i tidigare lektioner, dvs:

daashtam (jag hade)

daashti (du hade)

daasht (hen hade)

daashtim (vi hade)

daashtin [daashtid] (ni hade)

daashtan [daashtand] (de hade)