Lektion 14: Progressiv dåtid

PROGRESSIV DÅTID

Hittills har vi behandlat tre olika former av dåtid:
1- Imperfekt: raftam (jag gick)
2- Perfekt: raftam [rafte'am] (jag har gått)
3- Pluskvamperfekt: rafte budam (jag hade gått)

Den fjärde formen av dåtid som vi ska ta upp idag kallas för progressiv. Den formen innebär en handling som kontinuerligt hände i dåtiden. Det finns faktiskt ingen riktig motsvarighet i svenskan och det är andra satsdelar (adverb tex) som ger samma betydelse på svenska:
Jag gick till skolan. {imperfekt}
Jag gick varje dag till skolan (Jag brukade varje dag gå till skolan) {progressiv}

Man bildar progressiv dåtid i persiskan genom följande kombination:
mi + dåtidsroten + ändelse

raftan -> raft
miraftam
mirafti
miraft
miraftim
miraftin [miratfid]
miraftan [miraftand]

I princip kan man säga att man tar imperfekt och sätter ett "mi" framför:
khordam -> mikhordam
didi -> mididi
umad -> miyumad
khaabidim -> mikhaabidim
porsidin -> miporsidin
neshastan -> mineshatan

Den här verbformen påminner mycket om nutiden som vi har haft:
miram (jag går) - miraftam (jag gick/brukade gå)
Alltså är negationen på motsvarande sätt, dvs genom att lägga ett "ne" i början:
miram -> nemiram {progressiv nutid}
miraftam -> nemiraftam {progressiv dåtid}

Det finns vissa verb som har någon form av prefix (partikel) eller är sammansatta tex
bargashtan {bar + gashtan} (att återvända)
khedjaalat keshidan {khedjaalat + keshidan} (att skämmas)

Dessa verb får då följande form i progressiv dåtid:
bargashtan /bargasht, bargard/
bargashtam {imperfekt} -> barmigashtam {progressiv}
barnagashtam {imperfekt, negerat}-> barnemigashatm {progressiv, negerat}

Övning 14: Progressiv dåtid

Ange vilken dåtidsform de understrukna orden har! Ange även deras infinitiv!

miyune hamsaayehaaye maa do taa khaanume fuzul budan. miyumadan kenaare pandjerehaaye otaaghe maa vaaymistaadan. moddathaa boland boland harf mizadan o gheybate hamsaayehaa ro mikardan. gaahi ham az pandjere tuye otaaghe maa sarak mikeshidan.
un ruz ham un do taa khaanume hamsaaye kenaare pandjereye otaaghe maa vaaystaade budan. baabaam ham daasht az pandjere unaaro negaah mikard taa shaayad khedjaalat bekeshan o beran. vali unaa hamuntor vaaystaade budan o az djaashun tekun nemikhordan.
delam mikhaast sarbesareshun bezaaram. fekri kardam o baa pashm o chasb vaaseye sagemun ye sibil o abru mesle sibil o abruye baabaam dorost kardam o be suratesh chasbundam. sagemuno bordam kenaare pandjereyi ke baabaam daasht az undjaa be un khaanumaa negaah mikard.
un do taa khaanum taa cheshmeshun be sage maa oftaad, khandashun gereft. boland boland mikhandidan. baabaam o sagemun ro neshun midaadan o migoftan: in do taa cheghadr be ham shabihan!
oghaatam talkh shod. sagemun ro sedaa kardam. baraash sibili mesle sibile shohare un khaanume ke chaagh bud, dorost kardam. aakhe, un bishtar fuzuli mikard o be baabaam mikhandid.
sagemun ro baaz ham bordam o tuye hamun pandjere neshundam. in baar ke un khaanumaa cheshmeshun be sage maa oftaad kheyli oghaateshun talkh shod. fahmidan ke dige undjaa djaaye unaa nist.

Övning 13: Adjektiv, adverb

Hitta alla adjektiv och adverb i följande text!

ruzi ruzegaari tuye khuneye kuchiki zan o shohare piri baa pesareshun zendegi mikardan. esme in pesar hassan kachal bud. hassan kachal bud o yek mu tuye saresh nabud. maadaresh baraash ghesse migoft o un be ghesseye hassan kachal o dokhtare paadeshaah bishtar alaaghe' daasht. abaayi ruye dushesh miyandaakht. tasbih be dast migereft o migoft: man baayad daamaade shaah besham. maadaresh migoft: aakhe pesaram, na baabaaye servatmandi daari va na shoghl o ghiyaafeyi! kheyli shaans daashte baashi betunam ye dokhtare kachal baraat peydaa konam.   hassan migoft: maadar che harfaa mizani? shaans ke be pul daashtan o ghiyaafe nist. mage tuye ghesseye khodet hassan kachal hamsare dokhtare paadeshaah nashod? harchi maadaresh migoft zendegiye vaaghe'i baa ghesse kheyli fargh daare, hassan ghabul nemikard. maadaresh migoft: pesaram, age in harfaa be gushe paadeshaah berese tikke bozorgat gushete! ammaa hassan gushesh be in harfaa bedehkaar nabud.

Lektion 13: Adjektiv, adverb

ADJEKTIV

Till skillnad från svenskan böjer man inte adjektiv i persiskan. Adjektiv beskriver ett substantiv. Man lägger till ett "e" efter substantivet och efteråt kommer adjektivet:
zane zibaa (vacker kvinna)
aasemune aabi (blå himmel)
djangale anbuh (tjock skog)

Komparativt adjektiv i persiskan bildar man genom att lägga till ett "tar" i slutet av det:
zibaa -> zibaatar (vackrare)
aabi -> aabitar (blåare)
anbuh-> anbuhtar (tjockare)

Superlativt adjektiv kan man bilda med ett "tarin" i slutet:

zibaa -> zibaatarin (vackrast)

aabi -> aabitarin (blåast)

anbuh-> anbuhtarin (tjockast)

Detta adjektiv är ett undantag när det gäller ordföljd, dvs. adjektivet kommer före substantivet precis som i svenskan:

zibaatarin zan (den vackraste kvinnan)

aabitarin aasemun (den blåaste himlen)

anbuhtarin djangal (den tjockaste skogen)

ADVERB

Adverb i persiskan kan vara beskrivande till verb, adjektiv eller ett annat adverb:

naahid tond umad. (Nahid kom snabbt.)

marde kheyli djazzaabi ro tuye khiyaabun didam. (Jag såg en mycket attraktiv man på gatan.) 

khaanume besyaar ghashang aavaaz mikhune. (Kvinnan/Damen sjunger mycket vackert.)

De flesta adjektiv kan även användas som adverb.
bachcheye khub (bra barn)
mojgan khub ghazaa dorost mikone. (Mojgan lagar mat bra {...är bra på matlagning}.)

I vissa fall kan man bilda adverb av ett adjektiv på följande sätt:
adjib (konsig) -> be tarze/shekle adjibi (konstigt, på ett konstigt sätt)

tarz (sätt)
shekl (form)