Lyssna och försök att översätta till svenska!
dozd - ghessehaaye man o baabaam
torsdag 25 november 2010
onsdag 10 november 2010
Övning 9: "e", del 1
Försök att fylla i luckorna!
1- ...chetore? (Hur är det med henne?)
2- hanuz ...mibini? (Har du fortfarande mardrömmar?)
3- ...hamide. (Min bror heter Hamid.)
4- shaagerd be...raft. (Eleven gick in i första rummet.)
5- didi ... chetori behet negaah mikard? (Såg du hur flickan tittade på dig?)
6- ... kodjaast? (Var bor ni?)
7- ... (Chalmersgatan) {khiyaabun (gata)}
8- mituni ... ro be man begi? (Kan du säga din väns namn till mig?)
9- ... ro didam. (Jag såg deras bild.) {aks (bild)}
10- ... (min skolväska) {kif (väska), madrese (skola)}
11- ... (diktamenhäfte) {dikte (diktamen), daftar(häfte)}
12-... (stor nolla) {sefr (nolla)}
13- ... chiye? (Vad heter du?)
14- ... (Jag heter Hassan Abbasi.)
15- ye... umad o ruye ... neshast. (En vacker fjäril kom och satte sig på min mat.) {fjäril (parvaane)}
16- ... (i rummet) {tu (i, inne)}
17- ... (under bordet) {zir (under)}
18- ... (på stolen) {ru (yta), sandali (yta)}
19- ...(framför datorn) {djelo (fram), kaampiyuter <raayaane> (dator)}
20- ye ... donbaale ye ... kard. (En svart hund jagade en vit katt.) {sag (hund), gorbe (katt)}
21- ... kheyli bozorgtar az ... bud. (Den svarta hunden var mycket större än den vita katten.)
1- ...chetore? (Hur är det med henne?)
2- hanuz ...mibini? (Har du fortfarande mardrömmar?)
3- ...hamide. (Min bror heter Hamid.)
4- shaagerd be...raft. (Eleven gick in i första rummet.)
5- didi ... chetori behet negaah mikard? (Såg du hur flickan tittade på dig?)
6- ... kodjaast? (Var bor ni?)
7- ... (Chalmersgatan) {khiyaabun (gata)}
8- mituni ... ro be man begi? (Kan du säga din väns namn till mig?)
9- ... ro didam. (Jag såg deras bild.) {aks (bild)}
10- ... (min skolväska) {kif (väska), madrese (skola)}
11- ... (diktamenhäfte) {dikte (diktamen), daftar(häfte)}
12-... (stor nolla) {sefr (nolla)}
13- ... chiye? (Vad heter du?)
14- ... (Jag heter Hassan Abbasi.)
15- ye... umad o ruye ... neshast. (En vacker fjäril kom och satte sig på min mat.) {fjäril (parvaane)}
16- ... (i rummet) {tu (i, inne)}
17- ... (under bordet) {zir (under)}
18- ... (på stolen) {ru (yta), sandali (yta)}
19- ...(framför datorn) {djelo (fram), kaampiyuter <raayaane> (dator)}
20- ye ... donbaale ye ... kard. (En svart hund jagade en vit katt.) {sag (hund), gorbe (katt)}
21- ... kheyli bozorgtar az ... bud. (Den svarta hunden var mycket större än den vita katten.)
Lektion 9: "e", del 1
Persiska språket använder sig av vokalen "e" som ändelse i många sammanhang. Jag ska försöka att gå igenom de viktigaste här:
GENETIV
Genom att lägga till ett "e" i slutet av ett nomen (substantiv) blir det tillhörande till efterkommande ordet.
ketaabe naaser (Nassers bok)
shohare to (din man)
khaahare mehrdaad (Mehrdads syster)
baraadare shomaa (er broder)
ammeye mahshid (Mahshids faster)
Observera att "ägare" kommer alltid efter "egendom"!
Genetiva former av pronomina kan bildas på samma sätt, dvs. tex.:
...e man (min...)
...e to (din...)
...e un (hans/hennes...)
...e maa (vår...)
...e shomaa (er...)
...e unaa (deras...)
Det finns även en förkortad variant:
...am (min...)
...et [...at] (din...)
...esh [...ash] (hans/hennes...)
...emun [... emaan] (vår...)
...etun [...etaan] (er...)
...eshun [...eshaan] (deras...)
Några exempel kan sprida ljus över saken:
dokhtare man, dokhtaram (min dotter)
pesare to, pesaret (din son)
pedare un, pedaresh (hans/hennes far)
amuye maa, amumun (vår farbror)
daayiye shomaa, daayitun (er morbror)
khaaleye unaa, khaalashun (deras moster)
ADJEKTIV
Adjektiv kommer nästan alltid efter substantiv. Ett "e" måste läggas till substantivet:
marde bozorg (stor man)
zane zibaa (vacker kvinna)
men:
behtarin muzik (bästa musiken)
amightarin daryaa (djupaste sjön)
BESTÄMD FORM
I skriftspråket finns det ingen speciell ändelse för att göra ett substantiv till bestämd form. I talspråket däremot använder man "e" med betoning på det för detta ändamål:
marde umad [mard aamad] (Mannen kom.)
man ye pirhan kharidam. pirhane be shalvaaram miyaad. [man yek piraahan kharidam. piraahan be shalvraam mi'aayad.] (Jag köpte en skjorta. Skjortan passar till mina byxor.)
FÖRNAMN-EFTERNAMN mm
I persiskan lägger man till "e" mellan förnamn och efternamn:
naasere hoseyni (Nasser Hosseini)
mojgaane sahbaa (Mojgan Sahba)
aarsaame shokriyaan (Arsam Shokrian)
På samma sätt säger man gatunamn:
khiyaabune pahlavi (Pahlavigatan) {khiyaabun [khiyaabaan] (gata)}
kucheye gol (Golgatan) {kuche (gata), gol (blomma)}
GENETIV
Genom att lägga till ett "e" i slutet av ett nomen (substantiv) blir det tillhörande till efterkommande ordet.
ketaabe naaser (Nassers bok)
shohare to (din man)
khaahare mehrdaad (Mehrdads syster)
baraadare shomaa (er broder)
ammeye mahshid (Mahshids faster)
Observera att "ägare" kommer alltid efter "egendom"!
Genetiva former av pronomina kan bildas på samma sätt, dvs. tex.:
...e man (min...)
...e to (din...)
...e un (hans/hennes...)
...e maa (vår...)
...e shomaa (er...)
...e unaa (deras...)
Det finns även en förkortad variant:
...am (min...)
...et [...at] (din...)
...esh [...ash] (hans/hennes...)
...emun [... emaan] (vår...)
...etun [...etaan] (er...)
...eshun [...eshaan] (deras...)
Några exempel kan sprida ljus över saken:
dokhtare man, dokhtaram (min dotter)
pesare to, pesaret (din son)
pedare un, pedaresh (hans/hennes far)
amuye maa, amumun (vår farbror)
daayiye shomaa, daayitun (er morbror)
khaaleye unaa, khaalashun (deras moster)
ADJEKTIV
Adjektiv kommer nästan alltid efter substantiv. Ett "e" måste läggas till substantivet:
marde bozorg (stor man)
zane zibaa (vacker kvinna)
men:
behtarin muzik (bästa musiken)
amightarin daryaa (djupaste sjön)
BESTÄMD FORM
I skriftspråket finns det ingen speciell ändelse för att göra ett substantiv till bestämd form. I talspråket däremot använder man "e" med betoning på det för detta ändamål:
marde umad [mard aamad] (Mannen kom.)
man ye pirhan kharidam. pirhane be shalvaaram miyaad. [man yek piraahan kharidam. piraahan be shalvraam mi'aayad.] (Jag köpte en skjorta. Skjortan passar till mina byxor.)
FÖRNAMN-EFTERNAMN mm
I persiskan lägger man till "e" mellan förnamn och efternamn:
naasere hoseyni (Nasser Hosseini)
mojgaane sahbaa (Mojgan Sahba)
aarsaame shokriyaan (Arsam Shokrian)
På samma sätt säger man gatunamn:
khiyaabune pahlavi (Pahlavigatan) {khiyaabun [khiyaabaan] (gata)}
kucheye gol (Golgatan) {kuche (gata), gol (blomma)}
onsdag 3 november 2010
Övning 8: Verb, negation
Negera verb i följande meningar!
1- mikhaam beram.
2- kheyli gorosname.
3- teshnate?
4- mituni biyaay!
5- haale shomaa chetore?
6- dishab khaabe badi didam.
7- emruz sare kaar miran.
8- mikhaad faarsi yaad begire.
9- bachche daari?
10- madjburam kon!
11- aadam baayad zendegi kone.
12- esme maadaram jaale ast.
13- behet ghol midam.
14- shomaa ro kheyli dust daaram.
15- cheraa ino migi? {in (det, detta, det här), ino <in ro> [in raa]}
16- man umadam khuneh.
17- mikhaay mano bebini?
18- behemun komak kon!
19- man midunam ke un behtarin duste mane.
20- maa fardaa shomaaro mibinim.
21- behet rabt daareh.
22- maa ghazaa khordim.
23- mehri behem ye chizi goft. {ye chizi (något)}
24- otaagh ro behesh neshun bede!
25- mardom behet mikhandan.
26- toro dust daaram.
27- haamed uno dide.
28- kheyli aasheghete.
29- shomaa so'aali daarid?
30- baabaa maaro baghal kard.
31- be man begu duset daaram!
32- akbar beheshun naameh nevesht.
33- to unaaro mishnaasi?
34- haalaa behetun djavaab midam.
35- unaaro ruze pandjshanbe didam.
36- undjaa zendegi mikonin?
1- mikhaam beram.
2- kheyli gorosname.
3- teshnate?
4- mituni biyaay!
5- haale shomaa chetore?
6- dishab khaabe badi didam.
7- emruz sare kaar miran.
8- mikhaad faarsi yaad begire.
9- bachche daari?
10- madjburam kon!
11- aadam baayad zendegi kone.
12- esme maadaram jaale ast.
13- behet ghol midam.
14- shomaa ro kheyli dust daaram.
15- cheraa ino migi? {in (det, detta, det här), ino <in ro> [in raa]}
16- man umadam khuneh.
17- mikhaay mano bebini?
18- behemun komak kon!
19- man midunam ke un behtarin duste mane.
20- maa fardaa shomaaro mibinim.
21- behet rabt daareh.
22- maa ghazaa khordim.
23- mehri behem ye chizi goft. {ye chizi (något)}
24- otaagh ro behesh neshun bede!
25- mardom behet mikhandan.
26- toro dust daaram.
27- haamed uno dide.
28- kheyli aasheghete.
29- shomaa so'aali daarid?
30- baabaa maaro baghal kard.
31- be man begu duset daaram!
32- akbar beheshun naameh nevesht.
33- to unaaro mishnaasi?
34- haalaa behetun djavaab midam.
35- unaaro ruze pandjshanbe didam.
36- undjaa zendegi mikonin?
Lektion 8: Verb, negation
För negation på persiska används antingen "ne" eller "na" beroende på tempus eller formen av verbet.
Infinitiv:
porsidan (att fråga)
naporsidan (att inte fråga)
raftan (att gå)
naraftan (att inte gå)
Nutid:
miporsam (jag frågar)
nemiporsam (jag frågar inte)
miporsi (du frågar)
nemiporsi (du frågar inte)
miporse [miporsad] (hen frågar)
nemiporse [nemiporsad] (hen frågar inte)
miporsim (vi frågar)
nemiporsim (vi frågar inte)
miporsin [miporsid] (ni frågar)
nemiporsin [nemiporsid] (ni frågar inte)
miporsan [miporsand] (de frågar)
nemiporsan [nemiporsand] (de frågar inte)
miram [miravam] (jag går)
nemiram [nemiravam] (jag inte)
miri [miravi] (du går)
nemiri [nemiravi] (du går inte)
mire [miravad] (hen går)
nemire [nemiravad] (hen går inte)
mirim [miravim] (vi går)
nemirim [nemiravim] (vi går inte)
mirin [miravid]
nemirin [nemiravid] (ni går inte)
miran [miravand] (de går)
nemiran [nemiravand] (de går inte)
Dåtid:
raftam (jag gick)
naraftam (jag gick inte)
rafti (du gick)
narafti (du gick inte)
raft (hen gick)
naraft (hen gick inte)
raftim (vi gick)
naraftim (vi gick inte)
raftin [raftid] (ni gick)
naraftin [naraftid] (ni gick inte)
raftan [raftand] (de gick)
naraftan [naraftand] (de gick inte)
porsidam (jag frågade)
naporsidam (jag frågade inte)
porsidi (du frågade)
naporsidi (du frågade inte)
porsid (hen frågade)
naporsid (hen frågade inte)
porsidim (vi frågade)
naporsidim (vi frågade inte)
porsidin [porsidid] (ni frågade)
naporsidin [naporsidid] (ni frågade inte)
porsidan [porsidand] (de frågade)
naporsidan [naporsidan] (de frågade inte)
Imperativ:
Vid imperativ ersätter man "be" eller "bo" med "na":
boro (gå!)
-> ro
naro! (gå inte!)
beshin [benshin] (sitt!, sätt dig!)
-> shin
nashin [naneshin!] (sitt inte!, sätt dig inte!)
bekhun! [bekhaan] (läs!; sjung!)
-> khun
nakhun [nakhaan] (läs inte!; sjung inte!)
Infinitiv:
porsidan (att fråga)
naporsidan (att inte fråga)
raftan (att gå)
naraftan (att inte gå)
Nutid:
miporsam (jag frågar)
nemiporsam (jag frågar inte)
miporsi (du frågar)
nemiporsi (du frågar inte)
miporse [miporsad] (hen frågar)
nemiporse [nemiporsad] (hen frågar inte)
miporsim (vi frågar)
nemiporsim (vi frågar inte)
miporsin [miporsid] (ni frågar)
nemiporsin [nemiporsid] (ni frågar inte)
miporsan [miporsand] (de frågar)
nemiporsan [nemiporsand] (de frågar inte)
miram [miravam] (jag går)
nemiram [nemiravam] (jag inte)
miri [miravi] (du går)
nemiri [nemiravi] (du går inte)
mire [miravad] (hen går)
nemire [nemiravad] (hen går inte)
mirim [miravim] (vi går)
nemirim [nemiravim] (vi går inte)
mirin [miravid]
nemirin [nemiravid] (ni går inte)
miran [miravand] (de går)
nemiran [nemiravand] (de går inte)
OBS!
...am, hastam (jag är)
nistam (jag är inte)
...i, hasti (du är)
nisti (du är inte)
...e, hast (hen är)
nist (hon är inte)
...im, hastim (vi är)
nistim (vi är inte)
...in, hastin (ni är)
nistin [nistid] (ni är inte)
...an, hastan (de är)
nistan [nistand] (de är inte)
Dåtid:
raftam (jag gick)
naraftam (jag gick inte)
rafti (du gick)
narafti (du gick inte)
raft (hen gick)
naraft (hen gick inte)
raftim (vi gick)
naraftim (vi gick inte)
raftin [raftid] (ni gick)
naraftin [naraftid] (ni gick inte)
raftan [raftand] (de gick)
naraftan [naraftand] (de gick inte)
porsidam (jag frågade)
naporsidam (jag frågade inte)
porsidi (du frågade)
naporsidi (du frågade inte)
porsid (hen frågade)
naporsid (hen frågade inte)
porsidim (vi frågade)
naporsidim (vi frågade inte)
porsidin [porsidid] (ni frågade)
naporsidin [naporsidid] (ni frågade inte)
porsidan [porsidand] (de frågade)
naporsidan [naporsidan] (de frågade inte)
Imperativ:
Vid imperativ ersätter man "be" eller "bo" med "na":
boro (gå!)
-> ro
naro! (gå inte!)
beshin [benshin] (sitt!, sätt dig!)
-> shin
nashin [naneshin!] (sitt inte!, sätt dig inte!)
bekhun! [bekhaan] (läs!; sjung!)
-> khun
nakhun [nakhaan] (läs inte!; sjung inte!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)