PERFEKT
Vi börjar med att beskriva hur man bildar perfekt i skriftspråket och sedan glömmer vi det, eftersom det inte alls på samma sätt används i talspråket :) Man utgår ifrån dåtidsroten (ni kommer väl ihåg att dåtidsroten var den "enkla" dåtiden (preteritum) i tredje personen t.ex. raftan -> raft, khordan-> khord, osv). Man lägger till ett "e" till dåtisroten och sedan böjningsändelserna. I talspråket används tyvärr den "enkla" dåtiden som perfekt fast med en annan betoning, dvs med betoning på den sista stavelsen. Bara den tredje personen skiljer sig:
raftan -> raft -> rafte
raftam [rafte'am] (jag har gått)
rafti [rafte'i] (du har gått)
rafte [refte ast] (hen har gått)
raftim [rafte'im] (vi har gått)
raftin [rafte'id] (ni har gått)
raftan [rafte'and] (de har gått)
Negation: naraftam, narafte, osv.
PLUSKVAMPERFEKT
I fallet pluskvamperfekt gör man det också på samma sätt, dvs man utgår från dåtidsroten plus ett "e" och sedan lägger man till böjningen av verbet budan (att vara) i dåtiden:
raftan -> raft -> rafte
rafte budam (jag hade gått)
rafte budi (du hade gått)
rafte bud (hen hade gått)
rafte budim (vi hade gått)
rafte budin [rafte budid] (ni hade gått)
rafte budan [rafte budand] (de hade gått)
Negation: narafte budam, narafte bud, osv.
Några exempel kanske:
ghazaa khordi? (Åt du? / Har du ätit?)
vaghti man umadam khune shomaa ghazaa khorde budin. (När jag kom hem hade ni redan ätit.)
taa haalaa lebaase banafsh napushidam. (Jag har aldrig tagit/haft något lila plagg på mig.)
taa residin be istgaahe, otobus harkat karde bud. (Innan ni kom till hållplatsen hade bussen redan avgått.)
onsdag 15 december 2010
Övning 12: Perfekt och Pluskvamperfekt
A. Hitta alla pluskvamperfekter i följande text!
shab bud. man o baabaam khaabide budim. sedaaye paayi shenidim o az khaab paridim. dar baaz shod. dozdi paaberehne aaheste tuye otaaghe maa umad. ye hafttir ham dastesh bud. baabaam hafttire asbaabbaaziye mano bardaasht taa dozdaro betarsune. dozd o baabaam moddati baa haftiraashun be tarafe ham tirandaazi kardan, vali hafttire har doye unaa asbaabbaazi bud. man poshte takhtekhaab ghaayem shode budam. zire takhtekhaab ye punez peydaa kardam. uno bordam o andaakhtam sare raahe dozd. dozde taa umad donbaale baabaam bedo’e punez be paash foru raft. faryaadesh boland shod o az dard oftaad zamin. unvaght man o baabaam dast o paaye dozdaro baa tanaab bastim taa sobh uno bebarim o tahvile polis bedim. taa un baashe dige donbaale dozdi nare!
B. Gör om alla preteritumer (imperfekter) i texten ovan till perfekt!
shab bud. man o baabaam khaabide budim. sedaaye paayi shenidim o az khaab paridim. dar baaz shod. dozdi paaberehne aaheste tuye otaaghe maa umad. ye hafttir ham dastesh bud. baabaam hafttire asbaabbaaziye mano bardaasht taa dozdaro betarsune. dozd o baabaam moddati baa haftiraashun be tarafe ham tirandaazi kardan, vali hafttire har doye unaa asbaabbaazi bud. man poshte takhtekhaab ghaayem shode budam. zire takhtekhaab ye punez peydaa kardam. uno bordam o andaakhtam sare raahe dozd. dozde taa umad donbaale baabaam bedo’e punez be paash foru raft. faryaadesh boland shod o az dard oftaad zamin. unvaght man o baabaam dast o paaye dozdaro baa tanaab bastim taa sobh uno bebarim o tahvile polis bedim. taa un baashe dige donbaale dozdi nare!
B. Gör om alla preteritumer (imperfekter) i texten ovan till perfekt!
onsdag 8 december 2010
Övning 11: Substantiv
Hitta substantiv i följande text och ange dess bestämd form, obestämd form och plural!
ammam umade bud pishe maa. un ruz ghazaaye khoshmazeyi pokhte bud. zohr bud o naahaar haazer bud. ammam o baabaam montazere man budan taa naahaar bokhorim. djaaye man khaali bud. ammam baabaam ro donbaale man ferestaad. man daashtam ketaab mikhundam ke baabaam umad o goft: cheraa nemiyaay naahaar bokhori? fori ketaab ro hamundjaa gozaashtam o raftam taa naahaar bokhoram. montazere baabaam budim. haalaa djaaye un khaali bud. har chi neshastim baabaam nayumad. in baar ammam mano donbaale baabaam ferestaad. raftam o didam ke baabaam naahaar ro faraamush karde. hamuntor mesle man ruye zamin khaabide bud o daasht ketaabe mano mikhund!
ammam umade bud pishe maa. un ruz ghazaaye khoshmazeyi pokhte bud. zohr bud o naahaar haazer bud. ammam o baabaam montazere man budan taa naahaar bokhorim. djaaye man khaali bud. ammam baabaam ro donbaale man ferestaad. man daashtam ketaab mikhundam ke baabaam umad o goft: cheraa nemiyaay naahaar bokhori? fori ketaab ro hamundjaa gozaashtam o raftam taa naahaar bokhoram. montazere baabaam budim. haalaa djaaye un khaali bud. har chi neshastim baabaam nayumad. in baar ammam mano donbaale baabaam ferestaad. raftam o didam ke baabaam naahaar ro faraamush karde. hamuntor mesle man ruye zamin khaabide bud o daasht ketaabe mano mikhund!
Lektion 11: Substantiv
BESTÄMD och OBESTÄMD
Substantiv saknar genus i persiska. Obestämd form ser ut så här:
ye ketaab [yek ketaab] (en bok)
ye ketaabe [yek ketaabi, ketaabi] (en bok)
Dvs ett "ye" framför med eller utan ett "e" i slutet. Bestämd form (i talspråk) får följande form:
ketaabe [ketaab] (boken)
Lägg märke till att ett substantiv utan någonting framför eller någon ändelse är bestämd form i skriftspråket!
Vi kollar på några exempel i riktiga meningar:
ye marde daasht miyumad be tarafe maa [mardi be tarafe maa miyaamad.] (En man höll på att komma mot oss.)
marde kheyli asabaani bud. [mard kheyli asabaani bud]. (Mannen var mycket arg.)
raftam o az maghaaze ye daftar kharidam. [raftam va daftari az maghaaze kharidam] (Jag gick och köpte ett häfte i affär.)
daftare kuchik bud. [daftar kuchak bud] (Häftet var litet.)
PLURAL
I skriftspråket finns det två ändelser som används för att omvandla singularis till pluralis: "haa", "aan"
I talspråket kan man genomgående använda "aa" eller ibland "haa":
mard -> mardaa (män)
zan -> zanaa (kvinnor)
gol -> golaa (blommor)
derakht -> derakhtaa (träd)
Om ordet slutar på en vokal blir det svårt att använda "aa" för att bilda plural, därför känns det naturligare att använda "haa":
naame -> naamehaa (brev)
paa -> paahaa (fötter, ben)
mu -> muhaa (hår)
baazi -> baaziyaa, baazihaa (lekar, spel)
Substantiv saknar genus i persiska. Obestämd form ser ut så här:
ye ketaab [yek ketaab] (en bok)
ye ketaabe [yek ketaabi, ketaabi] (en bok)
Dvs ett "ye" framför med eller utan ett "e" i slutet. Bestämd form (i talspråk) får följande form:
ketaabe [ketaab] (boken)
Lägg märke till att ett substantiv utan någonting framför eller någon ändelse är bestämd form i skriftspråket!
Vi kollar på några exempel i riktiga meningar:
ye marde daasht miyumad be tarafe maa [mardi be tarafe maa miyaamad.] (En man höll på att komma mot oss.)
marde kheyli asabaani bud. [mard kheyli asabaani bud]. (Mannen var mycket arg.)
raftam o az maghaaze ye daftar kharidam. [raftam va daftari az maghaaze kharidam] (Jag gick och köpte ett häfte i affär.)
daftare kuchik bud. [daftar kuchak bud] (Häftet var litet.)
PLURAL
I skriftspråket finns det två ändelser som används för att omvandla singularis till pluralis: "haa", "aan"
I talspråket kan man genomgående använda "aa" eller ibland "haa":
mard -> mardaa (män)
zan -> zanaa (kvinnor)
gol -> golaa (blommor)
derakht -> derakhtaa (träd)
Om ordet slutar på en vokal blir det svårt att använda "aa" för att bilda plural, därför känns det naturligare att använda "haa":
naame -> naamehaa (brev)
paa -> paahaa (fötter, ben)
mu -> muhaa (hår)
baazi -> baaziyaa, baazihaa (lekar, spel)
onsdag 1 december 2010
Övning 10: nutid
Översätt till persiska!
1- Jag vill prata med dig. {harf zadan /zad, bezan/ (att prata), baa (med)}
2- Han kan inte se oss.
3- Du sa till mig att komma hit.
4- Ska jag visa henne bilden? {neshun daadan /daad, bede/ (att visa)}
5- Min syster tog upp boken för att läsa den.
6- De lät oss inte sitta. {gozaashtan /gozaasht, bezaar/ (att låta), neshastan /neshast, beshin/ (att sitta)}
7- Kom, vi går!
8- Ingen har rätt att köra ut oss. {hagh daashtan (att ha rätt), birun kardan (att köra ut)}
9- Min fru väntade på att jag skulle komma. {montazer budan /bud, baash/ (att vänta)}
10- Vad ska ni säga?
1- Jag vill prata med dig. {harf zadan /zad, bezan/ (att prata), baa (med)}
2- Han kan inte se oss.
3- Du sa till mig att komma hit.
4- Ska jag visa henne bilden? {neshun daadan /daad, bede/ (att visa)}
5- Min syster tog upp boken för att läsa den.
6- De lät oss inte sitta. {gozaashtan /gozaasht, bezaar/ (att låta), neshastan /neshast, beshin/ (att sitta)}
7- Kom, vi går!
8- Ingen har rätt att köra ut oss. {hagh daashtan (att ha rätt), birun kardan (att köra ut)}
9- Min fru väntade på att jag skulle komma. {montazer budan /bud, baash/ (att vänta)}
10- Vad ska ni säga?
Lektion 10: nutid
Rent allmänt kallas nutid "mozaare' " (presens) på persiska. Det finns två typer: "mozaare'e ekhbaari" (indikativ presens) och "mozaare'e eltezaami" (potential presens). Den första typen har vi redan behandlat, dvs tex miram, mikhoram, osv.
Indikativ presens talar om händelser som verkligen sker och lämnar definitivt besked. Potential presens talar om möjligheten att det kan/bör hända.
Man bildar potential presens genom att lägga till ändelser till imperativ:
didan /did, bebin/ (att se)
bebin (se!)
bebinam
bebini
bebine [bebinad]
bebinim
bebinin [bebinid]
bebinan [bebinand]
Potential presens kommer vanligtvis tillsammans med ett annat verb:
mikhaam beram (jag vill gå)
mituni biyaay (du kan komma)
khaastan behet began (de ville säga till dig)
I vissa fall kan det även översättas till "ska":
behesh begu biyaad! (säg till honom att han ska komma)
Indikativ presens talar om händelser som verkligen sker och lämnar definitivt besked. Potential presens talar om möjligheten att det kan/bör hända.
Man bildar potential presens genom att lägga till ändelser till imperativ:
didan /did, bebin/ (att se)
bebin (se!)
bebinam
bebini
bebine [bebinad]
bebinim
bebinin [bebinid]
bebinan [bebinand]
Potential presens kommer vanligtvis tillsammans med ett annat verb:
mikhaam beram (jag vill gå)
mituni biyaay (du kan komma)
khaastan behet began (de ville säga till dig)
I vissa fall kan det även översättas till "ska":
behesh begu biyaad! (säg till honom att han ska komma)
torsdag 25 november 2010
onsdag 10 november 2010
Övning 9: "e", del 1
Försök att fylla i luckorna!
1- ...chetore? (Hur är det med henne?)
2- hanuz ...mibini? (Har du fortfarande mardrömmar?)
3- ...hamide. (Min bror heter Hamid.)
4- shaagerd be...raft. (Eleven gick in i första rummet.)
5- didi ... chetori behet negaah mikard? (Såg du hur flickan tittade på dig?)
6- ... kodjaast? (Var bor ni?)
7- ... (Chalmersgatan) {khiyaabun (gata)}
8- mituni ... ro be man begi? (Kan du säga din väns namn till mig?)
9- ... ro didam. (Jag såg deras bild.) {aks (bild)}
10- ... (min skolväska) {kif (väska), madrese (skola)}
11- ... (diktamenhäfte) {dikte (diktamen), daftar(häfte)}
12-... (stor nolla) {sefr (nolla)}
13- ... chiye? (Vad heter du?)
14- ... (Jag heter Hassan Abbasi.)
15- ye... umad o ruye ... neshast. (En vacker fjäril kom och satte sig på min mat.) {fjäril (parvaane)}
16- ... (i rummet) {tu (i, inne)}
17- ... (under bordet) {zir (under)}
18- ... (på stolen) {ru (yta), sandali (yta)}
19- ...(framför datorn) {djelo (fram), kaampiyuter <raayaane> (dator)}
20- ye ... donbaale ye ... kard. (En svart hund jagade en vit katt.) {sag (hund), gorbe (katt)}
21- ... kheyli bozorgtar az ... bud. (Den svarta hunden var mycket större än den vita katten.)
1- ...chetore? (Hur är det med henne?)
2- hanuz ...mibini? (Har du fortfarande mardrömmar?)
3- ...hamide. (Min bror heter Hamid.)
4- shaagerd be...raft. (Eleven gick in i första rummet.)
5- didi ... chetori behet negaah mikard? (Såg du hur flickan tittade på dig?)
6- ... kodjaast? (Var bor ni?)
7- ... (Chalmersgatan) {khiyaabun (gata)}
8- mituni ... ro be man begi? (Kan du säga din väns namn till mig?)
9- ... ro didam. (Jag såg deras bild.) {aks (bild)}
10- ... (min skolväska) {kif (väska), madrese (skola)}
11- ... (diktamenhäfte) {dikte (diktamen), daftar(häfte)}
12-... (stor nolla) {sefr (nolla)}
13- ... chiye? (Vad heter du?)
14- ... (Jag heter Hassan Abbasi.)
15- ye... umad o ruye ... neshast. (En vacker fjäril kom och satte sig på min mat.) {fjäril (parvaane)}
16- ... (i rummet) {tu (i, inne)}
17- ... (under bordet) {zir (under)}
18- ... (på stolen) {ru (yta), sandali (yta)}
19- ...(framför datorn) {djelo (fram), kaampiyuter <raayaane> (dator)}
20- ye ... donbaale ye ... kard. (En svart hund jagade en vit katt.) {sag (hund), gorbe (katt)}
21- ... kheyli bozorgtar az ... bud. (Den svarta hunden var mycket större än den vita katten.)
Lektion 9: "e", del 1
Persiska språket använder sig av vokalen "e" som ändelse i många sammanhang. Jag ska försöka att gå igenom de viktigaste här:
GENETIV
Genom att lägga till ett "e" i slutet av ett nomen (substantiv) blir det tillhörande till efterkommande ordet.
ketaabe naaser (Nassers bok)
shohare to (din man)
khaahare mehrdaad (Mehrdads syster)
baraadare shomaa (er broder)
ammeye mahshid (Mahshids faster)
Observera att "ägare" kommer alltid efter "egendom"!
Genetiva former av pronomina kan bildas på samma sätt, dvs. tex.:
...e man (min...)
...e to (din...)
...e un (hans/hennes...)
...e maa (vår...)
...e shomaa (er...)
...e unaa (deras...)
Det finns även en förkortad variant:
...am (min...)
...et [...at] (din...)
...esh [...ash] (hans/hennes...)
...emun [... emaan] (vår...)
...etun [...etaan] (er...)
...eshun [...eshaan] (deras...)
Några exempel kan sprida ljus över saken:
dokhtare man, dokhtaram (min dotter)
pesare to, pesaret (din son)
pedare un, pedaresh (hans/hennes far)
amuye maa, amumun (vår farbror)
daayiye shomaa, daayitun (er morbror)
khaaleye unaa, khaalashun (deras moster)
ADJEKTIV
Adjektiv kommer nästan alltid efter substantiv. Ett "e" måste läggas till substantivet:
marde bozorg (stor man)
zane zibaa (vacker kvinna)
men:
behtarin muzik (bästa musiken)
amightarin daryaa (djupaste sjön)
BESTÄMD FORM
I skriftspråket finns det ingen speciell ändelse för att göra ett substantiv till bestämd form. I talspråket däremot använder man "e" med betoning på det för detta ändamål:
marde umad [mard aamad] (Mannen kom.)
man ye pirhan kharidam. pirhane be shalvaaram miyaad. [man yek piraahan kharidam. piraahan be shalvraam mi'aayad.] (Jag köpte en skjorta. Skjortan passar till mina byxor.)
FÖRNAMN-EFTERNAMN mm
I persiskan lägger man till "e" mellan förnamn och efternamn:
naasere hoseyni (Nasser Hosseini)
mojgaane sahbaa (Mojgan Sahba)
aarsaame shokriyaan (Arsam Shokrian)
På samma sätt säger man gatunamn:
khiyaabune pahlavi (Pahlavigatan) {khiyaabun [khiyaabaan] (gata)}
kucheye gol (Golgatan) {kuche (gata), gol (blomma)}
GENETIV
Genom att lägga till ett "e" i slutet av ett nomen (substantiv) blir det tillhörande till efterkommande ordet.
ketaabe naaser (Nassers bok)
shohare to (din man)
khaahare mehrdaad (Mehrdads syster)
baraadare shomaa (er broder)
ammeye mahshid (Mahshids faster)
Observera att "ägare" kommer alltid efter "egendom"!
Genetiva former av pronomina kan bildas på samma sätt, dvs. tex.:
...e man (min...)
...e to (din...)
...e un (hans/hennes...)
...e maa (vår...)
...e shomaa (er...)
...e unaa (deras...)
Det finns även en förkortad variant:
...am (min...)
...et [...at] (din...)
...esh [...ash] (hans/hennes...)
...emun [... emaan] (vår...)
...etun [...etaan] (er...)
...eshun [...eshaan] (deras...)
Några exempel kan sprida ljus över saken:
dokhtare man, dokhtaram (min dotter)
pesare to, pesaret (din son)
pedare un, pedaresh (hans/hennes far)
amuye maa, amumun (vår farbror)
daayiye shomaa, daayitun (er morbror)
khaaleye unaa, khaalashun (deras moster)
ADJEKTIV
Adjektiv kommer nästan alltid efter substantiv. Ett "e" måste läggas till substantivet:
marde bozorg (stor man)
zane zibaa (vacker kvinna)
men:
behtarin muzik (bästa musiken)
amightarin daryaa (djupaste sjön)
BESTÄMD FORM
I skriftspråket finns det ingen speciell ändelse för att göra ett substantiv till bestämd form. I talspråket däremot använder man "e" med betoning på det för detta ändamål:
marde umad [mard aamad] (Mannen kom.)
man ye pirhan kharidam. pirhane be shalvaaram miyaad. [man yek piraahan kharidam. piraahan be shalvraam mi'aayad.] (Jag köpte en skjorta. Skjortan passar till mina byxor.)
FÖRNAMN-EFTERNAMN mm
I persiskan lägger man till "e" mellan förnamn och efternamn:
naasere hoseyni (Nasser Hosseini)
mojgaane sahbaa (Mojgan Sahba)
aarsaame shokriyaan (Arsam Shokrian)
På samma sätt säger man gatunamn:
khiyaabune pahlavi (Pahlavigatan) {khiyaabun [khiyaabaan] (gata)}
kucheye gol (Golgatan) {kuche (gata), gol (blomma)}
onsdag 3 november 2010
Övning 8: Verb, negation
Negera verb i följande meningar!
1- mikhaam beram.
2- kheyli gorosname.
3- teshnate?
4- mituni biyaay!
5- haale shomaa chetore?
6- dishab khaabe badi didam.
7- emruz sare kaar miran.
8- mikhaad faarsi yaad begire.
9- bachche daari?
10- madjburam kon!
11- aadam baayad zendegi kone.
12- esme maadaram jaale ast.
13- behet ghol midam.
14- shomaa ro kheyli dust daaram.
15- cheraa ino migi? {in (det, detta, det här), ino <in ro> [in raa]}
16- man umadam khuneh.
17- mikhaay mano bebini?
18- behemun komak kon!
19- man midunam ke un behtarin duste mane.
20- maa fardaa shomaaro mibinim.
21- behet rabt daareh.
22- maa ghazaa khordim.
23- mehri behem ye chizi goft. {ye chizi (något)}
24- otaagh ro behesh neshun bede!
25- mardom behet mikhandan.
26- toro dust daaram.
27- haamed uno dide.
28- kheyli aasheghete.
29- shomaa so'aali daarid?
30- baabaa maaro baghal kard.
31- be man begu duset daaram!
32- akbar beheshun naameh nevesht.
33- to unaaro mishnaasi?
34- haalaa behetun djavaab midam.
35- unaaro ruze pandjshanbe didam.
36- undjaa zendegi mikonin?
1- mikhaam beram.
2- kheyli gorosname.
3- teshnate?
4- mituni biyaay!
5- haale shomaa chetore?
6- dishab khaabe badi didam.
7- emruz sare kaar miran.
8- mikhaad faarsi yaad begire.
9- bachche daari?
10- madjburam kon!
11- aadam baayad zendegi kone.
12- esme maadaram jaale ast.
13- behet ghol midam.
14- shomaa ro kheyli dust daaram.
15- cheraa ino migi? {in (det, detta, det här), ino <in ro> [in raa]}
16- man umadam khuneh.
17- mikhaay mano bebini?
18- behemun komak kon!
19- man midunam ke un behtarin duste mane.
20- maa fardaa shomaaro mibinim.
21- behet rabt daareh.
22- maa ghazaa khordim.
23- mehri behem ye chizi goft. {ye chizi (något)}
24- otaagh ro behesh neshun bede!
25- mardom behet mikhandan.
26- toro dust daaram.
27- haamed uno dide.
28- kheyli aasheghete.
29- shomaa so'aali daarid?
30- baabaa maaro baghal kard.
31- be man begu duset daaram!
32- akbar beheshun naameh nevesht.
33- to unaaro mishnaasi?
34- haalaa behetun djavaab midam.
35- unaaro ruze pandjshanbe didam.
36- undjaa zendegi mikonin?
Lektion 8: Verb, negation
För negation på persiska används antingen "ne" eller "na" beroende på tempus eller formen av verbet.
Infinitiv:
porsidan (att fråga)
naporsidan (att inte fråga)
raftan (att gå)
naraftan (att inte gå)
Nutid:
miporsam (jag frågar)
nemiporsam (jag frågar inte)
miporsi (du frågar)
nemiporsi (du frågar inte)
miporse [miporsad] (hen frågar)
nemiporse [nemiporsad] (hen frågar inte)
miporsim (vi frågar)
nemiporsim (vi frågar inte)
miporsin [miporsid] (ni frågar)
nemiporsin [nemiporsid] (ni frågar inte)
miporsan [miporsand] (de frågar)
nemiporsan [nemiporsand] (de frågar inte)
miram [miravam] (jag går)
nemiram [nemiravam] (jag inte)
miri [miravi] (du går)
nemiri [nemiravi] (du går inte)
mire [miravad] (hen går)
nemire [nemiravad] (hen går inte)
mirim [miravim] (vi går)
nemirim [nemiravim] (vi går inte)
mirin [miravid]
nemirin [nemiravid] (ni går inte)
miran [miravand] (de går)
nemiran [nemiravand] (de går inte)
Dåtid:
raftam (jag gick)
naraftam (jag gick inte)
rafti (du gick)
narafti (du gick inte)
raft (hen gick)
naraft (hen gick inte)
raftim (vi gick)
naraftim (vi gick inte)
raftin [raftid] (ni gick)
naraftin [naraftid] (ni gick inte)
raftan [raftand] (de gick)
naraftan [naraftand] (de gick inte)
porsidam (jag frågade)
naporsidam (jag frågade inte)
porsidi (du frågade)
naporsidi (du frågade inte)
porsid (hen frågade)
naporsid (hen frågade inte)
porsidim (vi frågade)
naporsidim (vi frågade inte)
porsidin [porsidid] (ni frågade)
naporsidin [naporsidid] (ni frågade inte)
porsidan [porsidand] (de frågade)
naporsidan [naporsidan] (de frågade inte)
Imperativ:
Vid imperativ ersätter man "be" eller "bo" med "na":
boro (gå!)
-> ro
naro! (gå inte!)
beshin [benshin] (sitt!, sätt dig!)
-> shin
nashin [naneshin!] (sitt inte!, sätt dig inte!)
bekhun! [bekhaan] (läs!; sjung!)
-> khun
nakhun [nakhaan] (läs inte!; sjung inte!)
Infinitiv:
porsidan (att fråga)
naporsidan (att inte fråga)
raftan (att gå)
naraftan (att inte gå)
Nutid:
miporsam (jag frågar)
nemiporsam (jag frågar inte)
miporsi (du frågar)
nemiporsi (du frågar inte)
miporse [miporsad] (hen frågar)
nemiporse [nemiporsad] (hen frågar inte)
miporsim (vi frågar)
nemiporsim (vi frågar inte)
miporsin [miporsid] (ni frågar)
nemiporsin [nemiporsid] (ni frågar inte)
miporsan [miporsand] (de frågar)
nemiporsan [nemiporsand] (de frågar inte)
miram [miravam] (jag går)
nemiram [nemiravam] (jag inte)
miri [miravi] (du går)
nemiri [nemiravi] (du går inte)
mire [miravad] (hen går)
nemire [nemiravad] (hen går inte)
mirim [miravim] (vi går)
nemirim [nemiravim] (vi går inte)
mirin [miravid]
nemirin [nemiravid] (ni går inte)
miran [miravand] (de går)
nemiran [nemiravand] (de går inte)
OBS!
...am, hastam (jag är)
nistam (jag är inte)
...i, hasti (du är)
nisti (du är inte)
...e, hast (hen är)
nist (hon är inte)
...im, hastim (vi är)
nistim (vi är inte)
...in, hastin (ni är)
nistin [nistid] (ni är inte)
...an, hastan (de är)
nistan [nistand] (de är inte)
Dåtid:
raftam (jag gick)
naraftam (jag gick inte)
rafti (du gick)
narafti (du gick inte)
raft (hen gick)
naraft (hen gick inte)
raftim (vi gick)
naraftim (vi gick inte)
raftin [raftid] (ni gick)
naraftin [naraftid] (ni gick inte)
raftan [raftand] (de gick)
naraftan [naraftand] (de gick inte)
porsidam (jag frågade)
naporsidam (jag frågade inte)
porsidi (du frågade)
naporsidi (du frågade inte)
porsid (hen frågade)
naporsid (hen frågade inte)
porsidim (vi frågade)
naporsidim (vi frågade inte)
porsidin [porsidid] (ni frågade)
naporsidin [naporsidid] (ni frågade inte)
porsidan [porsidand] (de frågade)
naporsidan [naporsidan] (de frågade inte)
Imperativ:
Vid imperativ ersätter man "be" eller "bo" med "na":
boro (gå!)
-> ro
naro! (gå inte!)
beshin [benshin] (sitt!, sätt dig!)
-> shin
nashin [naneshin!] (sitt inte!, sätt dig inte!)
bekhun! [bekhaan] (läs!; sjung!)
-> khun
nakhun [nakhaan] (läs inte!; sjung inte!)
onsdag 27 oktober 2010
Övning 7: Verb, imperativ och nutid, introduktion
A) Försök att böja följande persiska infinitiver i nutid! Börja med imperativet...
1- paridan
2- ghazaa pokhtan
3- khandidan
4- goftan
5- busidan
6- kharidan
7- forukhtan
8- pushidan
9- shenidan
10- yaad daadan (att lära)
11- yaad gereftan (att lära sig)
12- mordan
13- koshtan
14- do'idan
15- didan
16- negaah kardan
17- andjaam daadan
18- porsidan
19- djavaab daadan
20- zaa'idan (att föda)
21- shostan
22- boridan (att skära)
23- keshidan (att dra)
24- zadan (att slå)
25- bardaashtan (att ta) {bar+daashtan, dvs. verb med prefix!}
26- bargashtan (att komma tillbaka, att gå tillbaka) {bar+gashtan}
B) Försök att översätta till svenska!
1- baraat mimiram.
2- age az man miporsi...
3- chikaar mikonin?
4- behem telefon bezan!
5- azam bepors kodjaa budam! {azam <az man>}
6- midune ke sigaar keshidan zarar daare? {zarar (skada)}
7- az ruye aatish bepar! {aatish [aatash] (eld)}
8- az indjaa shomaa ro mibinim.
9- daari lebaas mishuri?
10- na, daaram zarf mishuram. {zarf (disk; behållare, kärl)}
11- pedar o maadareshun kheyli zahmat mikeshan. {zahmat (besvär, möda)}
12- maa yekshanbehaa ham kaar mikonim. {ham (också)}
13- hafteye pish to ghazaa pokhti, emruz man ghazaa dorost mikonam.
14- yavaash sohbat kon, mishnave haa! {yavaash (tyst; långsam), sohbat kardan (att prata)}
15- khub gush kon, bebin chi behet migam.
1- paridan
2- ghazaa pokhtan
3- khandidan
4- goftan
5- busidan
6- kharidan
7- forukhtan
8- pushidan
9- shenidan
10- yaad daadan (att lära)
11- yaad gereftan (att lära sig)
12- mordan
13- koshtan
14- do'idan
15- didan
16- negaah kardan
17- andjaam daadan
18- porsidan
19- djavaab daadan
20- zaa'idan (att föda)
21- shostan
22- boridan (att skära)
23- keshidan (att dra)
24- zadan (att slå)
25- bardaashtan (att ta) {bar+daashtan, dvs. verb med prefix!}
26- bargashtan (att komma tillbaka, att gå tillbaka) {bar+gashtan}
B) Försök att översätta till svenska!
1- baraat mimiram.
2- age az man miporsi...
3- chikaar mikonin?
4- behem telefon bezan!
5- azam bepors kodjaa budam! {azam <az man>}
6- midune ke sigaar keshidan zarar daare? {zarar (skada)}
7- az ruye aatish bepar! {aatish [aatash] (eld)}
8- az indjaa shomaa ro mibinim.
9- daari lebaas mishuri?
10- na, daaram zarf mishuram. {zarf (disk; behållare, kärl)}
11- pedar o maadareshun kheyli zahmat mikeshan. {zahmat (besvär, möda)}
12- maa yekshanbehaa ham kaar mikonim. {ham (också)}
13- hafteye pish to ghazaa pokhti, emruz man ghazaa dorost mikonam.
14- yavaash sohbat kon, mishnave haa! {yavaash (tyst; långsam), sohbat kardan (att prata)}
15- khub gush kon, bebin chi behet migam.
Lektion 7: Verb, imperativ och nutid, introduktion
För att kunna böja ett verb på persiska i alla former och tider behöver man lära sig två varianter: infinitiv och imperativ. Utifrån infinitiv kan man härleda dåtidsformer. För att kunna böja verbet i nutid utgår man från imperativ. Imperativ börjar nästan alltid på "be" eller "bo". Om man ersätter dessa ("be" eller "bo") med ett "mi", och sedan lägger till vissa ändelser i slutet, får man verbet i nutidsformen:
khordan (att äta)
bokhor! (Ät!)
-> khor
mikhoram (Jag äter)
mikhori (Du äter)
mikhore [mikhorad] (Hen äter)
mikhorim (Vi äter)
mikhorin [mikhorid] (Ni äter)
mikhoran [mikhorand] (De äter)
saakhtan (att bygga)
besaaz! (Bygg!)
-> saaz
misaazam (Jag bygger)
misaazi (Du bygger)
misaaze [misaazad] (Hen bygger)
misaazim (Vi bygger)
misaazin [misaazid] (Ni bygger)
misaazan [misaazand] (De bygger)
Om verbet består av två ord (t.ex. prefix + verb eller ett normalt ord + verb), kommer "mi" mellan dem:
kaar kardan
kaar kon! (Jobba!)
-> kon
kaar mikonam (Jag arbetar)
kaar mikoni (Du jobbar)
kaar mikone [kaar mikonad] (Hen jobbar)
kaar mikonim (Vi jobbar)
kaar mikonin [kaar mikonid] (Ni jobbar)
kaar mikonan [kaar mikonand] (De jobbar)
Men det finns som i alla andra språk undantag också:
raftan (att gå)
boro! (Gå!)
-> ro
miram [miravam] (Jag går)
miri [miravi] (Du går)
mire [miravad] (Hen går)
mirim [miravim] (Vi går)
mirin [miravid] (Ni går)
miran [miravand] (De går)
shodan (att bli)
besho <sho> (Bli!)
-> sho
misham [mishavam] (Jag blir)
mishi [mishavi] (Du blir)
mishe [mishavad] (Hen blir)
mishim [mishavim] (Vi blir)
mishin <mishid> [mishavid] (Ni blir)
mishan [mishavand] (De blir)
umadan [aamadan] (att komma)
biyaa! (Kom!)
-> yaa [aay]
miyaam [miaayam] (Jag kommer)
miyaay [mi'aayi] (Du kommer)
miyaad [mi'aayad] (Hen kommer)
miyaaym [mi'aayim] (Ni kommer)
miyaayn [mi'aayid] (Ni kommer)
miyaan [mi'aayand] (De kommer)
khaastan (att vilja)
bekhaa [bekhaah] (?)
-> khaa [khaah]
mikhaam [mikhaaham] (Jag vill)
mikhaay [mikhaaham] (Du vill)
mikhaad [mikhaahad] (Hen vill)
mikhaaym [mikhaahim] (Vi vill)
mikhaayn [mikhaahid] (Ni vill)
mikhaan [mikhaahand] (De vill)
khordan (att äta)
bokhor! (Ät!)
-> khor
mikhoram (Jag äter)
mikhori (Du äter)
mikhore [mikhorad] (Hen äter)
mikhorim (Vi äter)
mikhorin [mikhorid] (Ni äter)
mikhoran [mikhorand] (De äter)
saakhtan (att bygga)
besaaz! (Bygg!)
-> saaz
misaazam (Jag bygger)
misaazi (Du bygger)
misaaze [misaazad] (Hen bygger)
misaazim (Vi bygger)
misaazin [misaazid] (Ni bygger)
misaazan [misaazand] (De bygger)
Om verbet består av två ord (t.ex. prefix + verb eller ett normalt ord + verb), kommer "mi" mellan dem:
kaar kardan
kaar kon! (Jobba!)
-> kon
kaar mikonam (Jag arbetar)
kaar mikoni (Du jobbar)
kaar mikone [kaar mikonad] (Hen jobbar)
kaar mikonim (Vi jobbar)
kaar mikonin [kaar mikonid] (Ni jobbar)
kaar mikonan [kaar mikonand] (De jobbar)
Men det finns som i alla andra språk undantag också:
raftan (att gå)
boro! (Gå!)
-> ro
miram [miravam] (Jag går)
miri [miravi] (Du går)
mire [miravad] (Hen går)
mirim [miravim] (Vi går)
mirin [miravid] (Ni går)
miran [miravand] (De går)
shodan (att bli)
besho <sho> (Bli!)
-> sho
misham [mishavam] (Jag blir)
mishi [mishavi] (Du blir)
mishe [mishavad] (Hen blir)
mishim [mishavim] (Vi blir)
mishin <mishid> [mishavid] (Ni blir)
mishan [mishavand] (De blir)
umadan [aamadan] (att komma)
biyaa! (Kom!)
-> yaa [aay]
miyaam [miaayam] (Jag kommer)
miyaay [mi'aayi] (Du kommer)
miyaad [mi'aayad] (Hen kommer)
miyaaym [mi'aayim] (Ni kommer)
miyaayn [mi'aayid] (Ni kommer)
miyaan [mi'aayand] (De kommer)
khaastan (att vilja)
bekhaa [bekhaah] (?)
-> khaa [khaah]
mikhaam [mikhaaham] (Jag vill)
mikhaay [mikhaaham] (Du vill)
mikhaad [mikhaahad] (Hen vill)
mikhaaym [mikhaahim] (Vi vill)
mikhaayn [mikhaahid] (Ni vill)
mikhaan [mikhaahand] (De vill)
onsdag 20 oktober 2010
Övning 6: Hälsningar, tid, mm
A) Försök att översätta till svenska!
1- man emruz khune hastam.
2- hasan o ali diruz umadan.
3- porsid saa'at chande.
4- maa goftim saa'at do o bistopandj daghigheye ba'dazzohre.
5- nazanin yaazdahome bahman be donyaa umad. {donyaa (värld)}
6- avvale farvardin che ruziye?
7- shomaa paarsaal kodjaa budid? {kodjaa (var)}
8- unaaro doshanbe didam.
9- pariruz behesh ghazaa daadim.
10- saa'at davaazdah o nime.
B) Försök att översätta till persiska!
1- man emruz khune hastam.
2- hasan o ali diruz umadan.
3- porsid saa'at chande.
4- maa goftim saa'at do o bistopandj daghigheye ba'dazzohre.
5- nazanin yaazdahome bahman be donyaa umad. {donyaa (värld)}
6- avvale farvardin che ruziye?
7- shomaa paarsaal kodjaa budid? {kodjaa (var)}
8- unaaro doshanbe didam.
9- pariruz behesh ghazaa daadim.
10- saa'at davaazdah o nime.
B) Försök att översätta till persiska!
1- Jag såg henne i morse.
2- Sålde du ditt hus för två år sedan?
3- I augusti sa de till oss att det är kallt här.
4- I förgår tog ni på er kläderna.
5- Vi köpte bil i torsdags.
6- Mamma frågade pappa igår kväll.
7- Lejonet dödade gasellen tidigt på morgonen. {tidig (zud)}
8- Vad gjorde jag förra året?
9- Lagade du mat igår?
10- De tittade på mig i en timme.
Lektion 6: Hälsningar, tid, mm
HÄLSNINGAR
salaam (hej)
chetor (hur)
haal (tillstånd)
khub (bra)
chetori? (Hur är det med dig?)
haalet chetore? (Hur är det med dig?)
haalet khube? (Allt väl?)
chetorin? (Hur är det med er?)
haaletun chetore? (Hur mår ni? Hur står det till?) {artigt}
haale shomaa chetore? (Hur mår ni?, Hur står det till?) {artigt}
haale shomaa khube? (Mår ni bra?) {artigt}
sobh (morgon)
ruz (dag)
zohr (middag)
pishazzohr (förmiddag {pish (före), az (från, av)})
ba'dazzohr (eftermiddag {ba'd (efter)})
asr (kväll)
shab (natt {kan även betyda kväll!})
kheyr (god, väl)
vaght (tid)
sobh be kheyr (God morgon!)
ruz be kheyr (God dag!)
ba'dazzohr be kheyr (God eftermiddag!)
asr be kheyr (God afton!)
shab be kheyr (God natt!)
vaght be kheyr {kan användas runt om dygnet}
vaghtet be kheyr
vaghtetun be kheyr
khodaahaafez (Hej då!)
fe'lan (Hej så länge!)
taa ba'd (Vi ses!, Vi hörs! {till senare})
be omide didaar (Adjö!)
ghorbaanet (Hejdå, Kram {ghorbaan (offer)..."jag offrar mig för dig"})
ghorbaane shomaa
TID
saa'at (klocka, ur; timme)
daghighe (minut)
saaniye (sekund)
nim (halv)
rob [rob'] (kvart)
saa'at chande? (Vad är klockan?)
saa'at hashte. (Klockan är åtta.)
saa'at hasht o nime. (Klockan är åtta och trettio., Hon är halv nio.)
saa'at hasht o robe. (Hon är kvart över åtta.)
saa'at yek rob be nohe. (Hon är kvart i nio.)
saa'at pandj o dah daghighas. (Klockan är tio över fem.)
saa'at 25 daghighe be hafte.( Hon är 25 i sju.)
saa'at shish o 37 daghighe o 52 saaniyas. (Klockan är sex och 37 minuter och 52 sekunder.)
shanbe (lördag)
yekshanbe (söndag)
doshanbe (måndag)
seshanbe (tisdag)
chaahaarshanbe (onsdag)
pandjshanbe (torsdag)
djom'e (fredag)
hafte (vecka)
aakhare hafte (helg)
aakhar (slut; sist)
emruz (i dag)
emruz sobh (i morse)
diruz (i går)
pariruz (i förgår)
paspariruz (för 3 dagar sen)
fardaa (i morgon)
pasfardaa (i övermorgon)
pasunfardaa (om 3 dagar)
dishab (igår kväll, i natt)
parishab (i förgår på kvällen)
maah (månad)
jaanviye (januari)
fevriye (februari)
maars (mars)
aavril (april)
meh (maj; dimma)
juan (juni)
ju'iye (juli)
ut (augusti)
septaambr (september)
oktobr (oktober)
novaambr (november)
desaambr (december)
fasl (årstid)
bahaar (vår)
farvardin {förtsa iranska månaden. 21 mars - 20 april, 31 dagar}
ordibehesht {andra iranska månaden. 21 april - 21 maj, 31 dagar}
khordaad {tredje iranska månaden. 22 maj - 21 juni, 31 dagar}
taabestun [taabestaan] (sommar)
tir {fjärde iranska månaden. 22 juni - 22 juli, 31 dagar}
mordaad {femte iranska månaden. 23 juli - 22 augusti, 31 dagar}
shahrivar {sjätte iranska månaden. 23 augusti - 22 september, 31 dagar}
paayiz (höst)
mehr {sjunde iranska månaden. 23 september - 22 oktober, 30 dagar}
aabaan {åttonde iranska månaden. 23 oktober - 21 november, 30 dagar}
aazar {nionde iranska månaden. 22 november - 21 december, 30 dagar}
zemestun [zemestaan] (vinter)
dey {tionde iranska månaden. 22 december - 20 januari, 30 dagar}
bahman {elfte iranska månaden. 21 januari - 19 februari, 30 dagar}
esfand {tolfte iranska månaden. 20 februari - 20 mars, 29 dagar}
saal (år)
emsaal (i år)
paarsaal (förra året)
piraarsaal (förförra året)
saale kabise (skottår) {då är "esfand" 30 dagar!}
dahe (årtionde)
gharn (århundrade)
salaam (hej)
chetor (hur)
haal (tillstånd)
khub (bra)
chetori? (Hur är det med dig?)
haalet chetore? (Hur är det med dig?)
haalet khube? (Allt väl?)
chetorin? (Hur är det med er?)
haaletun chetore? (Hur mår ni? Hur står det till?) {artigt}
haale shomaa chetore? (Hur mår ni?, Hur står det till?) {artigt}
haale shomaa khube? (Mår ni bra?) {artigt}
sobh (morgon)
ruz (dag)
zohr (middag)
pishazzohr (förmiddag {pish (före), az (från, av)})
ba'dazzohr (eftermiddag {ba'd (efter)})
asr (kväll)
shab (natt {kan även betyda kväll!})
kheyr (god, väl)
vaght (tid)
sobh be kheyr (God morgon!)
ruz be kheyr (God dag!)
ba'dazzohr be kheyr (God eftermiddag!)
asr be kheyr (God afton!)
shab be kheyr (God natt!)
vaght be kheyr {kan användas runt om dygnet}
vaghtet be kheyr
vaghtetun be kheyr
khodaahaafez (Hej då!)
fe'lan (Hej så länge!)
taa ba'd (Vi ses!, Vi hörs! {till senare})
be omide didaar (Adjö!)
ghorbaanet (Hejdå, Kram {ghorbaan (offer)..."jag offrar mig för dig"})
ghorbaane shomaa
TID
saa'at (klocka, ur; timme)
daghighe (minut)
saaniye (sekund)
nim (halv)
rob [rob'] (kvart)
saa'at chande? (Vad är klockan?)
saa'at hashte. (Klockan är åtta.)
saa'at hasht o nime. (Klockan är åtta och trettio., Hon är halv nio.)
saa'at hasht o robe. (Hon är kvart över åtta.)
saa'at yek rob be nohe. (Hon är kvart i nio.)
saa'at pandj o dah daghighas. (Klockan är tio över fem.)
saa'at 25 daghighe be hafte.( Hon är 25 i sju.)
saa'at shish o 37 daghighe o 52 saaniyas. (Klockan är sex och 37 minuter och 52 sekunder.)
shanbe (lördag)
yekshanbe (söndag)
doshanbe (måndag)
seshanbe (tisdag)
chaahaarshanbe (onsdag)
pandjshanbe (torsdag)
djom'e (fredag)
hafte (vecka)
aakhare hafte (helg)
aakhar (slut; sist)
emruz (i dag)
emruz sobh (i morse)
diruz (i går)
pariruz (i förgår)
paspariruz (för 3 dagar sen)
fardaa (i morgon)
pasfardaa (i övermorgon)
pasunfardaa (om 3 dagar)
dishab (igår kväll, i natt)
parishab (i förgår på kvällen)
maah (månad)
jaanviye (januari)
fevriye (februari)
maars (mars)
aavril (april)
meh (maj; dimma)
juan (juni)
ju'iye (juli)
ut (augusti)
septaambr (september)
oktobr (oktober)
novaambr (november)
desaambr (december)
fasl (årstid)
bahaar (vår)
farvardin {förtsa iranska månaden. 21 mars - 20 april, 31 dagar}
ordibehesht {andra iranska månaden. 21 april - 21 maj, 31 dagar}
khordaad {tredje iranska månaden. 22 maj - 21 juni, 31 dagar}
taabestun [taabestaan] (sommar)
tir {fjärde iranska månaden. 22 juni - 22 juli, 31 dagar}
mordaad {femte iranska månaden. 23 juli - 22 augusti, 31 dagar}
shahrivar {sjätte iranska månaden. 23 augusti - 22 september, 31 dagar}
paayiz (höst)
mehr {sjunde iranska månaden. 23 september - 22 oktober, 30 dagar}
aabaan {åttonde iranska månaden. 23 oktober - 21 november, 30 dagar}
aazar {nionde iranska månaden. 22 november - 21 december, 30 dagar}
zemestun [zemestaan] (vinter)
dey {tionde iranska månaden. 22 december - 20 januari, 30 dagar}
bahman {elfte iranska månaden. 21 januari - 19 februari, 30 dagar}
esfand {tolfte iranska månaden. 20 februari - 20 mars, 29 dagar}
saal (år)
emsaal (i år)
paarsaal (förra året)
piraarsaal (förförra året)
saale kabise (skottår) {då är "esfand" 30 dagar!}
dahe (årtionde)
gharn (århundrade)
onsdag 13 oktober 2010
Övning 5: Att vara och att ha
A) Fyll i luckorna!
1. to duste man... (Du är min vän.)
2. man kheyli duset... (Jag älskar dig så mycket.)
3. shomaa baa maa chikaar...? (Vad vill ni oss?)
4. maa fardaa khune... (Vi är hemma imorgon.)
5. diruz khune...? (Var de hemma igår?)
6. hafteye pish kelaase faarsi... (Förra veckan hade vi persiska lektion.)
7. un yek ruh... ke raft. (Hon var en själ som gick {bort}.)
8. un ki...? (Vem är han?)
9. maa ki...? (Vem är vi?)
10. kodjaa...(Var är ni?)
11. hich miduni man ki...? (Vet du överhuvudtaget vem jag är?)
12. in ghalam maale man...(Den här pennan är min.)
13. unaa djavaabe khubi baraaye in so'aal....(De har ett bra svar på denna fråga.)
14. che ehsaasi...agar djaaye man...? (Hur skulle det kännas för dig om du vore i mitt ställe?)
15. baahaat ye kaari... (Jag ville dig nåt. {Jag hade ett ärende att ta upp med dig.})
16. maa hame shaahed... (Vi var alla vittne.)
17. vaghti 21 saale... (När jag var 21.)
18. ... khafe misham. (Jag håller på att drunkna. {kvävas})
19. khob, ... ye chizi migofti! (Nåväl {Då så}, du skulle säga något!)
20. kaash indjaa... o mididin! (Om ni bara vore här och såg {det}!)
B) Skriv tio meningar på persiska som innehåller böjningar av verben "att vara" och "att ha"! (Skriv som kommentar till detta inlägg!)
1. to duste man... (Du är min vän.)
2. man kheyli duset... (Jag älskar dig så mycket.)
3. shomaa baa maa chikaar...? (Vad vill ni oss?)
4. maa fardaa khune... (Vi är hemma imorgon.)
5. diruz khune...? (Var de hemma igår?)
6. hafteye pish kelaase faarsi... (Förra veckan hade vi persiska lektion.)
7. un yek ruh... ke raft. (Hon var en själ som gick {bort}.)
8. un ki...? (Vem är han?)
9. maa ki...? (Vem är vi?)
10. kodjaa...(Var är ni?)
11. hich miduni man ki...? (Vet du överhuvudtaget vem jag är?)
12. in ghalam maale man...(Den här pennan är min.)
13. unaa djavaabe khubi baraaye in so'aal....(De har ett bra svar på denna fråga.)
14. che ehsaasi...agar djaaye man...? (Hur skulle det kännas för dig om du vore i mitt ställe?)
15. baahaat ye kaari... (Jag ville dig nåt. {Jag hade ett ärende att ta upp med dig.})
16. maa hame shaahed... (Vi var alla vittne.)
17. vaghti 21 saale... (När jag var 21.)
18. ... khafe misham. (Jag håller på att drunkna. {kvävas})
19. khob, ... ye chizi migofti! (Nåväl {Då så}, du skulle säga något!)
20. kaash indjaa... o mididin! (Om ni bara vore här och såg {det}!)
B) Skriv tio meningar på persiska som innehåller böjningar av verben "att vara" och "att ha"! (Skriv som kommentar till detta inlägg!)
tisdag 12 oktober 2010
Lektion 5: Att vara och att ha
BUDAN (ATT VARA)
Det vanligaste sättet att böja "budan" i nutiden är att använda de följande ändelserna:
...am (jag är)
...i (du är)
...e (hen är) {...s [...st], om ordet slutar på "a", "aa"eller möjligtvis på "e"}
...im (vi är)
...in [...id] (ni är)
...an [...and] (de är)
Exempel:
<man> bozorgam (Jag är stor.)
<to> kuchiki (Du är liten.)
<un> khoshgele (Hen är vacker.)
kodjaas? (Var är hen/det?)
<maa> ziyaadim (Vi är många.)
<shomaa> saalemin (Ni är friska.)
<unaa> marizan (De är sjuka.)
Som tidigare nämnt är personliga pronomina ("man", "to", osv) inte nödvändiga och kan bara ha betonande effekt.
Ett annat sätt att böja det här verbet är genom att använda "hastan" som egentligen betyder att existera. Den här formen har också en mer betonande effekt, men den ligger samtidigt språkligt sätt på en högre nivå:
hastam (jag är)
hasti (du är)
hast [ast] (hen är)
hastim (vi är)
hastin [hastid] (ni är)
hastan [hastand] (de är)
Det vanligaste sättet att böja "budan" i nutiden är att använda de följande ändelserna:
...am (jag är)
...i (du är)
...e (hen är) {...s [...st], om ordet slutar på "a", "aa"eller möjligtvis på "e"}
...im (vi är)
...in [...id] (ni är)
...an [...and] (de är)
Exempel:
<man> bozorgam (Jag är stor.)
<to> kuchiki (Du är liten.)
<un> khoshgele (Hen är vacker.)
kodjaas? (Var är hen/det?)
<maa> ziyaadim (Vi är många.)
<shomaa> saalemin (Ni är friska.)
<unaa> marizan (De är sjuka.)
Som tidigare nämnt är personliga pronomina ("man", "to", osv) inte nödvändiga och kan bara ha betonande effekt.
Ett annat sätt att böja det här verbet är genom att använda "hastan" som egentligen betyder att existera. Den här formen har också en mer betonande effekt, men den ligger samtidigt språkligt sätt på en högre nivå:
hastam (jag är)
hasti (du är)
hast [ast] (hen är)
hastim (vi är)
hastin [hastid] (ni är)
hastan [hastand] (de är)
Exempel:
<man> bozorg hastam (Jag är stor.)
<to> kuchik hasti (Du är liten.)
<un> khoshgel hast (Hen är vacker.)
<maa> ziyaad hastim (Vi är många.)
<shomaa> saalem hastin (Ni är friska.)
<unaa> mariz hastan (De är sjuka.)
Dåtiden för "budan" böjs precis på samma sätt som nämndes i tidigare lektioner, dvs:
budam (jag var)
budi (du var)
bud (hen var)
budim (vi var)
budin [budid] (ni var)
budan [budand] (de var)
DAASHTAN (ATT HA)
daaram (jag har)
daari (du har)
daare (hen har)
daarim (vi har)
daarin [daarid] (ni har)
daaran [daarand] (de har)
Exempel:
<man> dars daaram (Jag har läxor.)
<to> pul daari (Du har pengar.)
<un> ye pesar daare (Hen har en son.)
<maa> khune daarim (Vi har ett hus.)
<shomaa> adjale daarin (Ni har bråttom.)
<unaa> dard daaran (De har ont.)
Dåtiden för "daashtan" böjs också precis på samma sätt som nämndes i tidigare lektioner, dvs:
daashtam (jag hade)
daashti (du hade)
daasht (hen hade)
daashtim (vi hade)
daashtin [daashtid] (ni hade)
daashtan [daashtand] (de hade)
onsdag 29 september 2010
Övning 4: Räkneord
Skriv i textform motsvarande persiska tal!
1- 37
2- 68
3- 16
4- 139
5- 213
6- 3,096
7- 985
8- 47000
9- 2034
10-31
11- 51:a
12- 12:e
13- 8/10
14- 66/129
15- 1980
16- 2011
17- 1,648,195
18- 5971
19- 2/4
20- 1/5
21- 1225:e
22- 146:e
23- 34/382
24- 2535
25- 9,259,000
1- 37
2- 68
3- 16
4- 139
5- 213
6- 3,096
7- 985
8- 47000
9- 2034
10-31
11- 51:a
12- 12:e
13- 8/10
14- 66/129
15- 1980
16- 2011
17- 1,648,195
18- 5971
19- 2/4
20- 1/5
21- 1225:e
22- 146:e
23- 34/382
24- 2535
25- 9,259,000
Lektion 4: Räkneord
GRUNDTAL
yek (ett 1)
do (två 2)
se (tre 3)
chaahaar [chahaar] (fyra 4)
pandj (fem 5)
shish [shesh] (sex 6)
haft (sju 7)
hasht (åtta 8)
noh (nio 9)
dah (tio 10)
yaazdah (elva 11)
davaazdah (tolv 12)
sizdah (tretton 13)
chaahaardah [chahaardah] (fjorton 14)
punzdah [paanzdah] (femton 15)
shunzdah [shaanzdah] (sexton 16)
hivdah [hefdah] (sjutton 17)
hijdah [hedjdah] (arton 18)
nuzdah (nitton 19)
bist (tjugo 20)
bistoyek (tjugoett 21) {bist + o + yek}
siyochaahaar (trettiofyra 34) {si + o + chaahaar}
pandjaahoshish (femtiosex 56) {pandjaah + o + shish}
devist (tvåhundra 200)
sisad (trehundra 300)
chaahaarsad [chahaarsad] (fyrahundra 400)
punsad [paansad] (femhundra 500)
shishsad [sheshsad] (sexhundra 600)
haftsad (sjuhundra 700)
hashtsad (åttahundra 800)
nohsad (niohundra 900)
hezaar (tusen 1000)
dohezaar (tvåtusen 2000)
sehezaar (tretusen 3000)
hezaarohashtsadopandjaahoyek (artonhundrafemtioett 1851) {hezaar + o + hashtsad + o + pandjaah + o + yek}
milyun (miljon)
ORDNINGSTAL
Man lägger till ett "om" i slutet av grundtalet, så blir det till ett ordningstal:
yekom (första) {"avval" är vanligare att använda}
dovvom (andra)
sevvom (tredje)
chaahaarom (fjärde)
pandjom (femte)
yaazdahamom (elfte)
chehlopandjom (fyrtiofemte)
navadom (nittionde)
punsadoshastoyekom (femuhundrasextioförsta)
BRÅKTAL
yekdovvom (en halv 1/2)
dosevvom (tvåtredjedelar 2/3)
sechaahaarom (trefjärdedelar 3/4)
shishhashtom (sexåttondedelar 6/8)
siyodopandjaahohaftom (trettiotvåfemtiosjundedelar 32/57)
yek (ett 1)
do (två 2)
se (tre 3)
chaahaar [chahaar] (fyra 4)
pandj (fem 5)
shish [shesh] (sex 6)
haft (sju 7)
hasht (åtta 8)
noh (nio 9)
dah (tio 10)
yaazdah (elva 11)
davaazdah (tolv 12)
sizdah (tretton 13)
chaahaardah [chahaardah] (fjorton 14)
punzdah [paanzdah] (femton 15)
shunzdah [shaanzdah] (sexton 16)
hivdah [hefdah] (sjutton 17)
hijdah [hedjdah] (arton 18)
nuzdah (nitton 19)
bist (tjugo 20)
si (trettio 30)
chehel (fyrtio 40)
pandjaah (femtio 50)
shast (sextio 60)
haftaad (sjuttio 70)
hashtaad (åttio 80)
navad (nittio 90)
sad (hundra 100)
siyochaahaar (trettiofyra 34) {si + o + chaahaar}
pandjaahoshish (femtiosex 56) {pandjaah + o + shish}
devist (tvåhundra 200)
sisad (trehundra 300)
chaahaarsad [chahaarsad] (fyrahundra 400)
punsad [paansad] (femhundra 500)
shishsad [sheshsad] (sexhundra 600)
haftsad (sjuhundra 700)
hashtsad (åttahundra 800)
nohsad (niohundra 900)
hezaar (tusen 1000)
dohezaar (tvåtusen 2000)
sehezaar (tretusen 3000)
hezaarohashtsadopandjaahoyek (artonhundrafemtioett 1851) {hezaar + o + hashtsad + o + pandjaah + o + yek}
milyun (miljon)
ORDNINGSTAL
Man lägger till ett "om" i slutet av grundtalet, så blir det till ett ordningstal:
yekom (första) {"avval" är vanligare att använda}
dovvom (andra)
sevvom (tredje)
chaahaarom (fjärde)
pandjom (femte)
yaazdahamom (elfte)
chehlopandjom (fyrtiofemte)
navadom (nittionde)
punsadoshastoyekom (femuhundrasextioförsta)
BRÅKTAL
yekdovvom (en halv 1/2)
dosevvom (tvåtredjedelar 2/3)
sechaahaarom (trefjärdedelar 3/4)
shishhashtom (sexåttondedelar 6/8)
siyodopandjaahohaftom (trettiotvåfemtiosjundedelar 32/57)
måndag 20 september 2010
Övning 3: Verb, dåtid, introduktion
A) Försök att böja följande persika infinitiver i dåtid!
1- paridan (att hoppa)
2- ghazaa pokhtan (att laga nat)
3- khandidan (att skratta)
4- goftan (att säga)
5- busidan (att kyssa)
6- kharidan (att köpa)
7- forukhtan (att sälja)
8- pushidan (att ta på sig (kläder))
9- shenidan (att höra)
10- daadan (att ge)
11- gereftan (att få, att ta)
12- mordan (att dö)
13- koshtan (att döda)
14- do'idan [davidan] (att springa, att löpa)
15- didan (att se)
16- negaah kardan (att titta)
17- kardan (att göra)
18- andjaam daadan (att göra)
19- porsidan (att fråga)
20- djavaab daadan (att svara)
B) Försök att i följande meningar hitta lämpliga verb där de saknas!
1- man uno ... (Jag såg henne.)
2- khunat ro ...? (Sålde du ditt hus?)
3- behemun ... ke indjaa sarde. (De sa till oss att det är kallt här.)
4- lebaasetun ro ... (Ni tog på er kläderna.)
5- maa maashin ... (Vi köpte bil.)
6- maamaan az baabaa ... (Mamma frågade pappa.)
7- shir aahu ro ... (Lejonet dödade gasellen.)
8- man chikaar ...? (Vad gjorde jag?)
9- to diruz ...? (Lagade du mat igår?)
10- behem ... (De tittade på mig.)
1- paridan (att hoppa)
2- ghazaa pokhtan (att laga nat)
3- khandidan (att skratta)
4- goftan (att säga)
5- busidan (att kyssa)
6- kharidan (att köpa)
7- forukhtan (att sälja)
8- pushidan (att ta på sig (kläder))
9- shenidan (att höra)
10- daadan (att ge)
11- gereftan (att få, att ta)
12- mordan (att dö)
13- koshtan (att döda)
14- do'idan [davidan] (att springa, att löpa)
15- didan (att se)
16- negaah kardan (att titta)
17- kardan (att göra)
18- andjaam daadan (att göra)
19- porsidan (att fråga)
20- djavaab daadan (att svara)
B) Försök att i följande meningar hitta lämpliga verb där de saknas!
1- man uno ... (Jag såg henne.)
2- khunat ro ...? (Sålde du ditt hus?)
3- behemun ... ke indjaa sarde. (De sa till oss att det är kallt här.)
4- lebaasetun ro ... (Ni tog på er kläderna.)
5- maa maashin ... (Vi köpte bil.)
6- maamaan az baabaa ... (Mamma frågade pappa.)
7- shir aahu ro ... (Lejonet dödade gasellen.)
8- man chikaar ...? (Vad gjorde jag?)
9- to diruz ...? (Lagade du mat igår?)
10- behem ... (De tittade på mig.)
Lektion 3: Verb, dåtid, introduktion
INFINITIV
Infintiv har ingen tempus (tidsform). Alla infinitiver på persiska slutar antingen på "tan" eller "dan".
raftan (att gå)
umadan [aamadan] (att komma)
shostan (att tvätta)
khordan (att äta)
DÅTID
Vi börjar med dåtid eftersom den är lite lättare :) Det som blir kvar, om man tar bort "an"-ändelsen från infinitiven är den tredje personen i dåtiden:
raftan (att gå) -> raft (hen* gick)
umadan (att komma) -> umad (hen kom)
shostan (att tvätta) -> shost (hen tvättade)
khordan (att äta) -> khord (hen åt)
Sen blir det mycket lätt att böja verbet för alla personer:
man raftam (jag gick)
to rafti (du gick)
un raft (hen gick)
maa raftim (vi gick)
shomaa raftin [raftid] (ni gick)
unaa raftan [raftand] (de gick)
Det måste poängteras här att pronomen (jag, du, osv) inte måste vara med som på svenska. När de är med har de en betonande roll!
--------------
* hen = han eller hon
Infintiv har ingen tempus (tidsform). Alla infinitiver på persiska slutar antingen på "tan" eller "dan".
raftan (att gå)
umadan [aamadan] (att komma)
shostan (att tvätta)
khordan (att äta)
DÅTID
Vi börjar med dåtid eftersom den är lite lättare :) Det som blir kvar, om man tar bort "an"-ändelsen från infinitiven är den tredje personen i dåtiden:
raftan (att gå) -> raft (hen* gick)
umadan (att komma) -> umad (hen kom)
shostan (att tvätta) -> shost (hen tvättade)
khordan (att äta) -> khord (hen åt)
Sen blir det mycket lätt att böja verbet för alla personer:
man raftam (jag gick)
to rafti (du gick)
un raft (hen gick)
maa raftim (vi gick)
shomaa raftin [raftid] (ni gick)
unaa raftan [raftand] (de gick)
Det måste poängteras här att pronomen (jag, du, osv) inte måste vara med som på svenska. När de är med har de en betonande roll!
--------------
* hen = han eller hon
måndag 6 september 2010
Övning 2: Personliga pronomen
Försök att i följande meningar hitta lämpliga pronomen där de saknas!
1- ... umadam khuneh. (Jag kom hem.)
2- mikhaay ... bebini? (Vill du se mig?)
3- ... komak kon! (Hjälp oss!)
4- man midunam ke ... behtarin duste mane. (Jag vet att han är min bästa vän.)
5- maa fardaa ... mibinim. (Vi ska se er imorgon.)
6- ... rabti nadaareh. (Det angår inte dig.)
7- ... ghazaa khordim. (Vi åt mat.)
8- mohsen ... chizi nagoft. (Mohsen sa ingenting till mig.)
9- mishe otaagh ro ... neshun bedi? (Kan du visa henne rummet?)
10- mardom ... mikhandan. (Folk skrattar åt dig.)
11- ... dust daaram. (Dig älskar jag.)
12- ... kodjaa zendegi mikonid? (Var bor du/ni?)
13- haamed ... nadide. (Hamed har inte sett henne.)
14- ... aasheghete. (Hon är kär i dig.)
15- ... so'aali nadaarid? (Har ni inga frågor?)
16- maamaan ... baghal kard. (Mamma kramade oss.)
17- ... nagu duset daaram! (Säg inte till mig, du älskar mig!)
18- hasan ... naameh nevesht. (Hassan skev till dem.)
19- to ... mishnaasi? (Känner du dem?)
20- haalaa ... djavaab midam. (Nu svarar jag er.)
1- ... umadam khuneh. (Jag kom hem.)
2- mikhaay ... bebini? (Vill du se mig?)
3- ... komak kon! (Hjälp oss!)
4- man midunam ke ... behtarin duste mane. (Jag vet att han är min bästa vän.)
5- maa fardaa ... mibinim. (Vi ska se er imorgon.)
6- ... rabti nadaareh. (Det angår inte dig.)
7- ... ghazaa khordim. (Vi åt mat.)
8- mohsen ... chizi nagoft. (Mohsen sa ingenting till mig.)
9- mishe otaagh ro ... neshun bedi? (Kan du visa henne rummet?)
10- mardom ... mikhandan. (Folk skrattar åt dig.)
11- ... dust daaram. (Dig älskar jag.)
12- ... kodjaa zendegi mikonid? (Var bor du/ni?)
13- haamed ... nadide. (Hamed har inte sett henne.)
14- ... aasheghete. (Hon är kär i dig.)
15- ... so'aali nadaarid? (Har ni inga frågor?)
16- maamaan ... baghal kard. (Mamma kramade oss.)
17- ... nagu duset daaram! (Säg inte till mig, du älskar mig!)
18- hasan ... naameh nevesht. (Hassan skev till dem.)
19- to ... mishnaasi? (Känner du dem?)
20- haalaa ... djavaab midam. (Nu svarar jag er.)
Lektion 2: Personliga pronomen
NOMINATIV
man (jag) {man raftam (jag gick)}
to (du) {to rafti (du gick)}
un [u] (han/hon/det) {un raft (han/hon gick)}
maa (vi) {maa raftim}
shomaa (ni) {shomaa raftin/raftid}
unaa [aanhaa, ishaan] (de) {unaa raftan/raftand}
ACKUSATIV
mano / man ro [maraa] (mig) {ali mano did (Ali såg mig)}
toro [to raa] (dig) {ali toro did (Ali såg dig)}
uno / un ro [u raa] (henne/honom/det) {ali uno did (Ali såg henne)}
maaro [maa raa] (oss) {ali maaro did (Ali såg oss)}
shomaaro [shomaa raa] (er) {ali shomaaro did (Ali såg er)}
unaaro [aanhaa raa] (dem) {ali unaaro did (Ali såg dem)}
DATIV
behem / be man (till mig, mig) {ali behem goft (Ali sa till mig)}
behet / be to (till dig, dig) {ali behet goft (Ali sa till dig)}
behesh / be un [be u] (till henne/honom, henne/honom) {ali behesh goft (Ali sa till honom/henne}
behemun / be maa (till oss, oss) {ali be maa goft (Ali sa till oss)}
behetun / be shomaa (till er, er) {ali behetun goft (Ali sa till er)}
beheshun / be unaa [be aanhaa, be ishaan] (till dem, dem) {ali beheshun goft (Ali sa till dem)}
-------------------------
Förklaringar till användning av olika parenteser:
[] skrivet språk
() översättning
{} exempel
man (jag) {man raftam (jag gick)}
to (du) {to rafti (du gick)}
un [u] (han/hon/det) {un raft (han/hon gick)}
maa (vi) {maa raftim}
shomaa (ni) {shomaa raftin/raftid}
unaa [aanhaa, ishaan] (de) {unaa raftan/raftand}
ACKUSATIV
mano / man ro [maraa] (mig) {ali mano did (Ali såg mig)}
toro [to raa] (dig) {ali toro did (Ali såg dig)}
uno / un ro [u raa] (henne/honom/det) {ali uno did (Ali såg henne)}
maaro [maa raa] (oss) {ali maaro did (Ali såg oss)}
shomaaro [shomaa raa] (er) {ali shomaaro did (Ali såg er)}
unaaro [aanhaa raa] (dem) {ali unaaro did (Ali såg dem)}
DATIV
behem / be man (till mig, mig) {ali behem goft (Ali sa till mig)}
behet / be to (till dig, dig) {ali behet goft (Ali sa till dig)}
behesh / be un [be u] (till henne/honom, henne/honom) {ali behesh goft (Ali sa till honom/henne}
behemun / be maa (till oss, oss) {ali be maa goft (Ali sa till oss)}
behetun / be shomaa (till er, er) {ali behetun goft (Ali sa till er)}
beheshun / be unaa [be aanhaa, be ishaan] (till dem, dem) {ali beheshun goft (Ali sa till dem)}
-------------------------
Förklaringar till användning av olika parenteser:
[] skrivet språk
() översättning
{} exempel
onsdag 25 augusti 2010
Övning 1 - Persiska bokstäver
Försök att läsa högt följande ord och meningar!
1- aasemun (himmel)
2- baazi (lek, spel)
3- pir (gammal)
4- to (du)
5- gerye (gråt)
6- khub (god)
7- bad (dålig)
8- ghazaa (mat)
9- djudje (kyckling)
10- moje (ögonfrans)
11- ma'muli (vanlig)
12- maze (smak)
13- pich (skruv)
14- bu (lukt)
15- por (full)
16- mikhaam beram. (Jag vill gå.)
17- kheyli gorosname. (Jag är mycket hungrig.)
18- teshnat nist? (Är du inte törstig?)
19- kaash mitunestam biyaam! (Om jag bara kunde komma!)
20- haale shomaa chetore? (Hur är det med dig/er?)
21- dishab khaabe badi didam. (I natt hade jag en otrevlig dröm.)
22- emruz sare kaar nemiran. (Idag går de inte till jobbet.)
23- mikhaad faarsi yaad begire. (Han/hon vill lära sig persiska.)
24- chand taa bachche daari? (Hur många barn har du?)
25- madjburam nakon! (Tvinga mig inte!)
26- aadam baayad zendegi kone. (Man måste leva.)
27- esme maadaram jaale ast. (Min mamma heter Jale.)
28- behet ghol midam. (Jag lovar dig.)
29- shomaa ro kheyli dust daaram. (Jag älskar er/dig mycket.)
30- cheraa chizi nemigi? (Varför säger du ingenting?)
1- aasemun (himmel)
2- baazi (lek, spel)
3- pir (gammal)
4- to (du)
5- gerye (gråt)
6- khub (god)
7- bad (dålig)
8- ghazaa (mat)
9- djudje (kyckling)
10- moje (ögonfrans)
11- ma'muli (vanlig)
12- maze (smak)
13- pich (skruv)
14- bu (lukt)
15- por (full)
16- mikhaam beram. (Jag vill gå.)
17- kheyli gorosname. (Jag är mycket hungrig.)
18- teshnat nist? (Är du inte törstig?)
19- kaash mitunestam biyaam! (Om jag bara kunde komma!)
20- haale shomaa chetore? (Hur är det med dig/er?)
21- dishab khaabe badi didam. (I natt hade jag en otrevlig dröm.)
22- emruz sare kaar nemiran. (Idag går de inte till jobbet.)
23- mikhaad faarsi yaad begire. (Han/hon vill lära sig persiska.)
24- chand taa bachche daari? (Hur många barn har du?)
25- madjburam nakon! (Tvinga mig inte!)
26- aadam baayad zendegi kone. (Man måste leva.)
27- esme maadaram jaale ast. (Min mamma heter Jale.)
28- behet ghol midam. (Jag lovar dig.)
29- shomaa ro kheyli dust daaram. (Jag älskar er/dig mycket.)
30- cheraa chizi nemigi? (Varför säger du ingenting?)
fredag 20 augusti 2010
Lektion 1 - Persiska bokstäver
Lyssna på Lektion 1
| Persiska bokstäver | ||||
| Bokstav | Exempel | Betydelse på svenska | Uttalas som i | |
| aa | ا، آ | naan | bröd | fader [lite kortare "a"] |
| b | ب | baabaa | fader | burk |
| p | پ | pul | pengar | pasta |
| t | ت | torsh | sur | torka |
| s | ث | seghl | vikt | sol |
| dj | ج | djuraab | strumpa | journey [engelska] |
| ch | چ | chehre | ansikte | chess [engelska] |
| h | ح | hal | lösning | här |
| kh | خ | khis | våt | xavier [spanska] |
| d | د | dar | dörr | dörr |
| z | ذ | zorrat | majs | zero [engelska] |
| r | ر | ruz | dag | rea |
| z | ز | zar | guld | Zorro [engelska] |
| j | ژ | jaapon | Japan | jour [franska], measure [engelska] |
| s | س | sib | äpple | sil |
| sh | ش | shirin | söt | shoe [engelska] |
| s | ص | sohbat | samtal | sal |
| z | ض | zarb | multiplikation | zebra [engelska] |
| t | ط | tarigh | sätt | tal |
| z | ظ | zohr | middag | zoo [engelska] |
| ' | ع | me'yaar | mått | Anders [kan vara både tonande och tonlös] |
| gh | غ | ghaaz | gås | Rand [högtyska], pardon [franska] |
| f | ف | faarsi | persiska | fest |
| gh | ق | ghuti | burk | Rund [högtyska], merde [franska] |
| k | ک | ketaab | bok | kurs |
| g | گ | gaav | ko | gammal |
| l | ل | laazem | nödvändig | last |
| m | م | mu | hår | min |
| n | ن | nur | ljus | namn |
| v | و | vaazeh | tydlig | vas |
| h | ه | honar | konst | hund |
| y | ی | yaar | vän | jord |
| Persiska vokaler | ||||
| Vokal | َ | Exempel | Betydelse på svenska | Uttalas som i |
| a | ُ | man | jag | tack [lite öppnare "ä"] |
| e | gerd | rund | besk | |
| o | mosht | knytnäve | post | |
| i | miz | bord | gift | |
| u | dust | vän | god | |
| aa | maa | vi | bas [kortare "a"] | |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)