PERFEKT
Vi börjar med att beskriva hur man bildar perfekt i skriftspråket och sedan glömmer vi det, eftersom det inte alls på samma sätt används i talspråket :) Man utgår ifrån dåtidsroten (ni kommer väl ihåg att dåtidsroten var den "enkla" dåtiden (preteritum) i tredje personen t.ex. raftan -> raft, khordan-> khord, osv). Man lägger till ett "e" till dåtisroten och sedan böjningsändelserna. I talspråket används tyvärr den "enkla" dåtiden som perfekt fast med en annan betoning, dvs med betoning på den sista stavelsen. Bara den tredje personen skiljer sig:
raftan -> raft -> rafte
raftam [rafte'am] (jag har gått)
rafti [rafte'i] (du har gått)
rafte [refte ast] (hen har gått)
raftim [rafte'im] (vi har gått)
raftin [rafte'id] (ni har gått)
raftan [rafte'and] (de har gått)
Negation: naraftam, narafte, osv.
PLUSKVAMPERFEKT
I fallet pluskvamperfekt gör man det också på samma sätt, dvs man utgår från dåtidsroten plus ett "e" och sedan lägger man till böjningen av verbet budan (att vara) i dåtiden:
raftan -> raft -> rafte
rafte budam (jag hade gått)
rafte budi (du hade gått)
rafte bud (hen hade gått)
rafte budim (vi hade gått)
rafte budin [rafte budid] (ni hade gått)
rafte budan [rafte budand] (de hade gått)
Negation: narafte budam, narafte bud, osv.
Några exempel kanske:
ghazaa khordi? (Åt du? / Har du ätit?)
vaghti man umadam khune shomaa ghazaa khorde budin. (När jag kom hem hade ni redan ätit.)
taa haalaa lebaase banafsh napushidam. (Jag har aldrig tagit/haft något lila plagg på mig.)
taa residin be istgaahe, otobus harkat karde bud. (Innan ni kom till hållplatsen hade bussen redan avgått.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar